Redan 2011 ville Trafikverket se den västra lösningen med säcklösning och en tredje bro jämte Gäddviksbroarna var att föredra. Östra alternativet med högtflygande planer på passage förbi flygplatsen och öppningsbar bro (eller till och med tunnel) var inte realistiskt.
Men det skulle dröja 13 år innan östra alternativet slutligen begravts.
På måndagen presenterades beslutet, undertecknat av Trafikverkets generaldirektör Robert Maoirana. Bläcket hade knappt torkat, som Marie Eriksson, chef enhet nord Norrbotniabanan, uttryckte saken.
Nu inleder Trafikverket arbetet med järnvägsplaner. Till våren ska berörda kallas till samråd.
– Nu har vi korridoren klar och ska skissa på det vi kallar linjer och ta in synpunkter på dem. Sedan väljer vi till slut ett alternativ som vi jobbar vidare på, säger Marie Eriksson.
Att ta fram järnvägsplanerna (det kan bli 2-3 stycken) tar mellan 4-5 år och de ska sedan fastställas innan det kan bli aktuellt med byggstart.
– Uppdraget är att senast 2032 fått spaden i jorden, säger Marie Eriksson.
Järnvägsplanerna är finansieradem men byggstarten är en senare fråga.
För de med fastigheter mellan Rosviksbodarna och Luleå som funderar på om de berörs så kan besked dröja till slutet av planprocessen.
– Egentligen är det först när den ställs ut på granskning som man ser exakt hur det blir, säger Marie Eriksson.
Att det dröjde 13 år från Trafikverkets första "vägval" till att de nu kan gå vidare med järnvägsplan beror på flera faktorer.
– I det gamla beslutet från 2011 fanns en öppning för östra korridoren, förutsatt att förutsättningarna förändrats. Det är den sakfrågan som nu är ordentligt utredd och avförd. Sedan har det hänt mycket i Norra Sverige med näringslivets etableringar och expansioner som gör att trafikprognoserna drar i väg både för järnvägsnätet och sjöfarten, säger Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket.
Har det varit ett slöseri med tid och resurser om ni ändå kom fram till samma beslut som 2011?
– Från Trafikverkets sida ville vi jobba så snabbt som möjligt, men vi har inte haft förutsättningarna att göra det här tidigare. Det krävs regeringsbeslut för att jobba med den typen av planläggning.
Luleå kommun har tidigare varit tydliga med att de förespråkar den östra dragningen. Kommunstyrelsens ordförande, Carina Sammeli (S), har blandade känslor för Trafikverkets beslut.
– Det här är både en bra och dålig dag. Det är såklart skönt att Trafikverket har fattat ett beslut om dragningen, vi vill så snart som möjligt få Norrbotniabanan till Luleå. Men det är klart vi hade hoppats på den östra dragningen som vi tror ger ett bättre flöde genom staden och en möjlighet att ansluta till flygplatsen, säger hon.
Hur arbetar kommunen vidare nu?
– Vi jobbar framåt tillsammans med Trafikverket. Det återstår tusen frågor, allt från vilka stationslägen som ska finnas utanför Luleå C till hur vi ska tänka kring infrastruktur för gång- och cykelvägar som vi kommer hugga tag i.
Joel Smith, tillförordnad generaldirektör på Sjöfartsverket, är positiv till Trafikverkets besked.
– Vi stöttar beslutet helt och tycker att det är rimligt och välavvägt, säger han.
Han menar att den östra dragningen, som kommunen förespråkar, skulle gjort det svårare för hamntrafiken, som beräknas öka de kommande åren.
– Vi ser att den östra dragningen bygger in konflikter och risker i systemet, både mellan trafikslag och mellan sjöfarten och isen. Vi behöver ha kapacitet för ett problemfritt flöde genom hamnen.