Förslaget om att rennäringen ska vara öppen för andra än samer fanns med redan vid valet 2010 och SD har motionerat två gånger i riksdagen om det.
Mattias Karlsson säger att de erkänner samerna som en ursprungsbefolkning med en obestridlig rätt att bevara sin kultur och identitet och inom svenska statens ramar.
– Men den rimliga principen i en demokratisk rättstat är att alla medborgare är lika inför lagen. Vi ska inte i lag skriva in att vissa på grund av sin familjetillhörighet eller etniska härkomst ska ha särskilda rättigheter som andra inte har. Det ska vara medborgarskapet som är grunden, säger Karlsson.
Partiet förespråkar en modell som den i Finland.
– Där har samtliga medborgare bosatta inom renskötselområdet den formella rätten att ägna sig åt renskötsel. Det handlar också om nyttjanderätten av marken, de särskilda privilegierna som följer med renskötselrätten är exempelvis rätt till jakt och fiske.
Exakt hur det ska se ut i Sverige vill man utreda.
– Vi är inte ute efter att ta från dem som idag sysslar med rennäring den rätten. Vi kan tänka oss ett licenssystem, det viktiga är att lagstiftningen blir neutral.
Att övriga riksdagspartier hävdar samernas sedvanerätt tycker Karlsson är märkligt.
– Invandrare som kommer till Sverige får sina rättigheter samma dag de blir medborgare. Men svenskar som bott i Norrland i hundratals år inte räknas som fullvärdiga innevånare för att de inte var där först. Om renskötande samer har samma rätt som en skåning i Skåne borde en skåning ha samma rättigheter som en renskötande same i norra Sverige.
Hotar förslaget den samiska kulturen?
– Nej. De flesta samer har inte rätten att ägna sig åt renskötsel och inte de privilegier som renskötande samer har. Om man tar bort kontakten med renen skulle det förmodligen ha negativa inverkan för den samiska kulturen. Men samernas kontakt med renen kan upprätthållas på annat sätt än det nuvarande. Den behöver inte behöver inte ske så storskaligt som nu.
Karlsson säger att renskötseln är en speciell näring för att den tar så oerhört stora landområden i anspråk.
– Att reservera en tredjedel av Sveriges yta för en näring som sysselsätter 4 000 personer är inte rimligt. Man får göra en avvägning mellan olika intressen och olika näringsgrenar.
När var du i Norrbotten senast?
– Jag har inte varit i Norrbotten, men jag vill resa dit. Jag skulle gärna besöka sametinget, säger Karlsson.