Sedan 2003 har den socialdemokratiska majoriteten i Luleå kommuns barn- och utbildningsnämnd yrkat avslag på alla ansökningar från friskolor som vill etablera sig i kommunen med några få undantag. Undantagen har varit Enreprenörsgymnasiet, som kommunen utvecklat tillsammans med näringslivet, och Kvarnåskolan, en byskola som skulle läggas ner.
Reglerna idag är att kommunens nej inte är avgörande, det är Skolverket som godkänner bidrag till friskolor. Nu öppnar regeringen för en möjlig förändring av reglerna till att kommunerna ska ha veto i fråga om etableringar.
– Det som utreds är möjligheten för kommunen att ha ett avgörande inflytande eller möjligheten att stoppa en friskola som drivs av kommersiella syften. Det gäller alltså inte icke-kommersiella skolor, som byskolor, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Fridolin anser inte att man ska ha skolor som drivs av vinstsyfte och tycker att syftet till förändringen är bra.
– I grunden ska alla skolor drivas av idén om bästa möjliga skola, inte idé om bästa möjliga vinst, säger han.
Åsikterna bland de Luleåbor NSD frågat går isär.
Kim Larsson, 20, Boden tycker att det är bra som det är och tycker inte att lokala politiker ska ha veto.
– Det tycker jag inte. Jag tycker det är bra när folk kan tjäna pengar på sina företag och att kunna starta eget, säger han.
Amanda Nordström, 24, Luleå, är för ett veto, trots att hon gått på friskola själv.
– Jag är emot konceptet att tjäna pengar på skolgång.