Tunaskolan i Luleå är sedan hösten 2019 hem för kommunens anpassade grundskola.
På den anpassade grundskolan går fler elever än vad lokalerna är anpassade för och det har lett till kritik från föräldrar och FUB, en intresseorganisation som arbetar för barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
De menar att det är för trångt på skolan och i en skrivelse till kommunen lyfter de även fram att barnen inte får ta del av kulturgarantin.
Ingrid Renberg på FUB i Luleå berättar att bilden de fått till sig i möten med flera föräldrar och i samtal med pedagoger är oroväckande.
– Vad jag uppfattat handlar det inte bara om lokaler utan även om problem med ledningen. Det är som en tystnadskultur och föräldrarna får inte riktigt insyn i vad som händer. Det blir problem för eleverna som går där och det är en speciell målgrupp. De behöver lugn och ro, stora ytor och små grupper, men det känns som att det nu är på väg att bli precis tvärtom.
Ingrid Renberg, ordförande på FUB i Luleå, är bekymrad över situationen på anpassad grundskola.
Föräldrar och pedagoger har beskrivit att lärare med stor erfarenhet blir förflyttade från en klass till en annan, med ett helt annat behov av stöd, något som skapar oro hos elever, personal och föräldrar.
– En del elever vill inte ens gå dit. Det är högljutt och oroligt och blir mycket förändringar. Går man där ska man få det stöd man behöver och lugn och ro, säger Ingrid Renberg.
Föräldrar och pedagoger menar att det skapas mycket oro när pedagoger flyttas runt. Bilden är en genrebild.
NSD har varit i kontakt med föräldrar som bekräftar bilden. En mamma, som vill vara anonym av rädsla för att hennes barn ska drabbas negativt, säger att situationen inte alltid varit som idag. Hösten 2019 flyttade den anpassade grundskolan in på Tuna och till en början verkade allt fungera fint.
– Mitt barn var nöjd och glad, men ju mer insikt vi får desto mer ont i magen får vi, säger hon.
Hon är bekymrad över att klasser nu ska flyttas ihop och bli större.
– Det är helt sjukt att våra barn, som varken kan gå eller tala, hamnar i kläm och det känns som att de sätts på förvaring snarare än i en skola till hösten.
Nu vill FUB samordna ett dialogmöte mellan föräldrar, tjänstemän och politiker.
Rickard Nordberg är en av rektorerna på anpassad grundskola. Han känner igen kritiken.
– Någon tystnadskultur känner jag inte igen. Vi försöker jobba informerande. Jag har till exempel själv ringt runt till en del vårdnadshavare där det är aktuellt med att byta grupper till nästa läsår. Men är det så att man uppfattar att vi inte varit kommunikativa eller brustit i informationen får vi titta på det och se vad vi kan göra bättre, säger han.
Han blir förvånad över att höra att föräldrar, av rädsla för att deras barn ska drabbas, inte vågar framföra kritik mot skolan och dess ledning i media.
– Det är förstås väldigt olyckligt om det är på det viset. De är naturligtvis välkomna att ha dialog med ledningen av skolan om det är så att man har olika tankar och åsikter.
Han medger att det är en utmanade tid i väntan på nya lokaler som kommer på plats först 2027. Detta då skolan som först anpassats för 65 elever i dagsläget har 122 elever. Lokalbristen är en anledning till att lärare flyttas runt.
Den anpassade grundskolan i Luleå får skarp kritik från intresseföreningen FUB och föräldrar, som menar att är lokalbrist och kompetensbrist på skolan. Rektor Rickard Nordberg menar att trångboddheten är utmanade, men känner inte igen andra delar av kritiken.
– Vi kan till exempel inte ha en klass med bara två elever. Vi måste vara noggranna och göra sammanslagningar så att vi nyttjar rummen på högsta nivå och grad. Vårt elevantal ökar och har gjort det under de senaste åren.
FUB menar att anpassad grundskola exkluderas från kulturgarantin då de i år inte får vara med på kulturprojektet Sångglädje. Där har de tidigare fått sjunga i Kulturens hus med övriga ettor och tvåor i kommunen.
– De ska få sjunga på skolan istället. Det är deras kompensation. Det är verkligen att diskriminera gruppen, säger Renberg.
Kommunens projektledare Emma Löfström menar att det är ett missförstånd att de inte får ta del av kulturgarantin, men medger att de inte kommer att sjunga i Kulturens hus.
Emma Löfström är kommunens projektledare för Kulturgarantin och menar att anpassad grundskola inte exkluderas från den. Deras kulturupplevelse har dock flyttats fram från våren till hösten, och barnen ska få sjunga i sin egen idrottshall istället för i Kulturens hus.
– Det har varit viktigt för mig att påbörja en nära dialog med anpassad grundskola för att få en tydlig bild av vilken form av kulturupplevelse som eleverna kan ta del av och som passar bäst för dem. För behoven kan se väldigt olika ut.
Kulturupplevelsen som omfattas av kulturgarantin uteblir inte, men flyttas fram till hösten. De elever som bedöms kunna delta i Sångglädje ska få göra det i skolans idrottshall. Övriga elever ska få ta del av andra kulturupplevelser.
– Vi har undersökt att det finns 35 elever av 87 inom låg- och mellanstadiet som det skulle funka för och då landade vi tillsammans med anpassad grundskola i den här lösningen.
Löfström berättar att det nu bokats in ett möte med FUB och en representant från anpassad grundskola om situationen.