Förslaget, som kommer från vattenverksamhetsutredningen, riskerar att slå hårt mot bygder och kommuner och bör inte genomföras, skriver SKL.
– Utbyggnaden av vattenkraft medför olägenheter för lokalbefolkningen. Effekterna av nyutbyggnaden är påtagliga långt i efterhand. Det är därför rimligt att vinsten från vattenkraften kommer bygden till godo, säger SKL:s ordförande Anders Knape.
Norrbottens kommuner riskerar att drabbas hårt och har protesterat starkt mot förslaget.. Jokkmokk har exempelvis nästan 20 miljoner i bygdemedel. Gällivare har drygt 11 miljoner.
Nu får man alltså den tunga instansen SKL med sig.
Vattenverksamhetsutredningen föreslår att stödet avskaffas och omfördelas till vattenvård eftersom det inte är direkt kopplat till de skador som gjorts i vattenmiljön.
– Vi anser tvärtom att det finns ett påtagligt behov. Det rör sig ofta om stora belopp för små samhällen, och avgifterna kan i många fall inte kompenseras av kommunerna på annat sätt. Om avgifterna tas bort riskerar det att slå hårt mot många bygder och kommuner, säger Anders Knape.
– Om det finns anledning att se över bygdeavgiften på grund av att den har en skatteliknande funktion, då bör det göras i en särskild utredning. Detta är inte ett skäl till att avskaffa bygdeavgiften, säger Knape vidare.
Bygdemedlen, eller bygdeavgiften som de också kallas, är en ersättning till bygder som blivit berörda genom utbyggnaden av vattenkraft. Pengarna hanteras av länsstyrelsen.
Bygdemedel som inte ska användas till att ersätta skador som orsakats av vattenkraften kan sökas av framför allt kommuner och ideella föreningar. Pengarna ska användas till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna.