Lättnaden bland föräldrar, bybor och skolpersonal var stor när det stod klart att Klöverträskskolan var den enda av de hotade skolorna som räddades undan nedläggning vid onsdagens beslut i barn- och utbildningsnämnden, detta efter Moderaternas särskilda yrkande.
Läs mer: Live: Skolornas öde avgörs – vi direktsänder
Läs mer: Skolan räddad – stor glädje i Klöverträsk
Läs mer: Skoldöden: Emma Engelmark (S) varnar för färre lärare
Läs mer: Ödesbeslutet taget – en skola räddad
Men glädjen kan bli kortvarig.
Skolchef Maarit Enbuske signalerar redan nu att förvaltningen kan vilja lägga ned Klöverträskskolan igen – och detta inom bara några år.
– Det beror på vad vi kommer fram till gällande Sörbyarna. Inte uteslutet att vi lägger samma förslag igen, men i en annan utformning. Och ytterst är det ju politiken som bestämmer, säger Enbuske dagen efter ödesbesluten i stadshusets sessionsal.
Anledningen till att M i detta läge ville undanta Klöverträskskolan, med sina 40 elever, var att partiet ansåg att den framtida skolstrukturen i den södra delen av kommunen är för otydlig. I dag finns fem skolor där – Klöverträskskolan (f-6), Alviksskolan (f-6), Ersnässkolan (f-6), Måttsundsskolan (f-6) och Antnässkolan (f-6) – men skolförvaltningen har, ända sedan arbetet med Framtidens skola, sett över vilka som på sikt kan läggas ned, så att alla elever i stället kan inrymmas främst i skolan i Antnäs – kommunens utpekade "nod" (knytpunkt) i bygderna.
Och Maarit Enbuske håller med om att beslutsunderlaget gällande en stängning i Klöverträsk inte var tillräckligt utrett.
– Jag förstår M:s syn i frågan. De vill se helhetsbilden först, i stället för att brådskande lägga ner Klöverträskskolan. Vi hade säkerligen kunnat presentera bilden bättre, om vi hade fått mer tid på oss.
Problemet för förvaltningen är att Antnässkolan i dag har för liten kapacitet.
– Med så många småskolor nära varandra kan inte alla elever inrymmas på bara en skola. Därför måste vi också se över en utbyggnad av Antnässkolan.
Just tidspressen har plågat förvaltningens tjänstepersoner, som hade att förhålla sig till den sent beslutade reviderade kommunbudgeten.
– Man önskar alltid att man har mer tid på sig. I normala fall är det aldrig så här. Visst hade vi föredragit längre framförhållning och tid för dialog, men förslagen hade lagts oavsett, säger skolchefen.
Samtidigt vill hon inte anklaga den politiska majoriteten, S och M, för att stressa fram besluten om skolnedläggningarna.
– Det har hänt mycket det senaste året när det gäller bland annat skatteunderlaget, som har påverkat helheten för kommunen.
I onsdagens debatt i nämnden underkändes förvaltningens policydokument gällande effektiviseringarna av den politiska oppositionen, som menar att de har tagits fram under alltför kort tid med bristande insyn.
Maarit Enbuske håller inte med.
– Jag har lyft frågorna i varenda möte, vi har haft en hel utbildningsdag med politikerna. Och policydokumentet är på två sidor, inte jättelångt. De hade kunnat ge egna förslag om att formulera saker annorlunda.
Dessutom menar skolchefen att de sju föreslagna skolnedläggningarna hade varit desamma – oberoende av tidsaspekten.
– Visst hade vi föredragit längre framförhållning och tid för dialog, men förslagen hade lagts oavsett.
Att Klöverträskskolan till slut räddades ser inte Maarit Enbuske som ett bakslag, utan hon var snarare förberedd på att nämnden delvis skulle rösta annorlunda.
Samma erfarenheter har hon från sina år som skolchef i Övertorneå.
– Där fanns det aldrig en klar majoritet och därför är jag van vid att förslagen som förvaltningen lägger inte går igenom. Inget självändamål för mig.
Men sparbetingen på förvaltningen kvarstår och nu tvingas Maarit Enbuskes närmaste verksamhetschefer se över hur de 1,5 miljoner kronor – som en nedlagd Klöverträsksskola skulle innebära – kan tas från annat håll.
– Det enda vi kan göra på kort sikt är att införa anställningsstopp för vakanta tjänster. Det handlar om åtminstone tre tjänster, sannolikt lärartjänster.
Och ytterligare tuffa effektiviseringar väntar Luleås skola, eftersom förvaltningen måste spara in över 30 miljoner kronor under 2020, utöver de totalt 26,5 miljonerna för 2019.
Maarit Enbuske uppger att framförallt förskolorna har alltför höga kostnader, men utesluter inte heller fler nedlagda grundskolor.
– Omöjligt att säga hur många som blir aktuella. Fler nedläggningar måste också kopplas till att bygga ut andra enheter, och det måste vi titta på tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen.
– Det är kort om tid. Men vi måste minska våra strukturella kosntander för att behålla lärarbehörigheten. Lättare att organisera med fler lärare inom samma enhet och använda lärartiden vettigt, i stället för att de ska behöva vara på vägarna.
De redan beslutade sex nedläggningarna fördröjs också på grund av den överklagandeprocess och laglighetsprövning som nu inleds, på initiativ av bland andra samordningsgruppen Hela kommunen ska leva och lära.
Läs mer: Givet att beslutet överklagas
Läs mer: De överklagar – och planerar folkomröstning
– Om förvaltningsrätten beslutar om inhibition (inställd verkställighet, reds anm), då får vi helt enkelt vänta tills besluten vinner laga kraft. I värsta fall försenas effektiviseringarna. Risken är stor att vi inte får budgeten i balans.
Men oavsett juridiken har förvaltningen redan påbörjat arbetet med höstens skolnedläggningar.
– Om det inte blir inhibition, då kan vi fortsätta jobbet med att lägga ned skolorna. Vi kan förbereda mycket, hur barngrupper och bemanning ska se ut, även om vi inte får genomföra det direkt, säger Maarit Enbuske.
I dagarna befinner hon sig för övrigt på en stor skolkonferens i Norrköping, tillsammans 15 andra kommuner, där politiker och skolchefer utbyter erfarenheter.
– Jag har redan samtalat med folk från Skellefteå och Gävle, precis samma diskussioner där. De behöver också minska antalet små enheter och har följt oss i Luleå noga. De tycker att vi har gjort det bra som orkar ta oss igenom detta redan nu.
Går Luleå i bräschen?
– Vi har kommit igång tidigare än liknande kommuner, det är min magkänsla. Många vill veta hur vi har gjort.
Ni jobbar i motvind, med en stor spricka mellan er verklighetsbild och medborgarnas. Är det inte betungande med fler effektiviseringar efter den proteststorm som redan är igång?
– Det är nästan bara vi som har helhetsbilden kring vad skola och utbildning innebär. Det finns målkonflikter, skol- kontra landsbygdspolitik som har varit mycket på tapeten nu och som jag har fått mycket kritik för. Men jag måste följa skollagen, det är nummer 1 för mig. Och vi grundar våra beslut på forskning, inget vi hittar på själva.
– Ju längre tiden går, och ju mer dialogen med medborgarna sker, desto mer ökar kunskapen om vad en bra skola innebär, säger Maarit Enbuske.