– Det beror på att det pågår ett regionalt arbete med att ta fram ett busskort för alla skolbarn mellan 6–19 år. Elever i alla kommuner i Norrbotten ska få samma villkor. Och då kände vi att vi kan inte börja göra om vårt system nu, säger Maarit Enbuske, Luleås skolchef.
Plan B är att spara på måltidsservice (en miljon) och vaktmästeri (900 000).
– Vi ska behålla samma höga kvalitet på maten. Det vi utreder är andra arbetsmetoder, hur vi kan jobba effektivare. Exempelvis har vi på vissa ställen två tillagningsenheter, en för skola och en för förskola. Det kan man slå ihop. Samtidigt pågår ett arbete med att minska antalet deltider och få fler heltidstjänster. Det här försöker vi kombinera.
– När det gäller vaktmästeriet så tittar vi över basutbudet och ska försöka hitta en mer jämlik service. Som det är i dag kan vissa enheter beställa jättemycket medan andra inte beställer någonting, säger Enbuske.
Ärendet ska behandlas på barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott på torsdag. Då beslutas även att under 2018 föra över tio miljoner från gymnasieskolan till övrig verksamhet, vilket är en ökning mot budget med fem miljoner.
– Överskottet väntas bli 17,5 miljoner. Anledningen är att vi fått in fler elever än vi räknat med från andra kommuner. Vi får ersättning för eleverna utifrån och eftersom vi redan har en fungerande organisation så minskar kostnaden per elev. Det är en bra affär helt enkelt, säger Enbuske.
På mötet klubbar man även den årliga kvalitetsrapporten som förvaltningen själv genomför. Årets rapport visar att kommunen behöver sätta in resurser för att minska klyftan mellan de som klarar gymnasiet och de som misslyckas.
– Både gruppen som inte kommer in, och gruppen som avbryter eller behöver längre tid för sina gymnasiestudier, ökar. Vi behöver upptäcka behoven tidigare, och bland annat främja närvaro i skolan och eget inflytande i lärandet för att möta det här problemet, säger Maarit Enbuske.