Det hela var över på ett ögonblick.
En natt i november 2008 mötte 25-åringen en annan man vid Handelsbankens bankomat på Storgatan i Luleå.
Mannen skulle ta ut pengar och tyckte att 25-åringen stod för nära, han var rädd att visa sin bankkod. I tingsrätten säger han att han föste 25-åringen åt sidan och att han sedan fick ta emot ett slag. Han ramlade och när han låg på marken sparkade 25-åringen honom. Han uppfattade det som han fick 25-åringens knä i ansiktet.
Fick första slaget
25-åringen anser att det var han som fick första slaget och att mannen varit aggressiv. Han säger att han sparkat mannen, att sparken träffade i bröstet och att den inte var hård utan "fösande".
I tingsrätten säger 25-åringen att han var rädd eftersom mannen varit på väg upp från marken och hade händerna i fickorna.
Tingsrätten trodde på honom och friade. De menar att 25-åringen haft rätt till visst våld för att freda sig, det vill säga nödvärn.
Kort beslutstid
Att han sparkade mannen som låg på marken är att ta till för mycket våld, anser rätten. Men i domen står att läsa att hans handlande ändå ska vara fritt från ansvar: "då han svårligen kunnat besinna sig under de få sekunder han hade att fatta beslut om fortsatt våldsanvändande."
Sparken bedöms vara nödvärnsexcess.
I dag kommer målet upp i hovrätten efter att kammaråklagaren Anna Vallin överklagat domen.
- Jag anser inte att tingsrättens dom är korrekt och hovrätten ska ta ställning till om man får göra så här, säger hon.
Fem vittnen
Vallin anser att hon har bra bevisning för att 25-åringen gjort sig skyldig till grov misshandel.
- Jag har fem vittnen som varken känner offer eller gärningsman som stödjer att 25-åringen utdelade det första slaget och att han sparkade mannen när han låg ner, säger Anna Vallin, åklagare.
Två vittnen som bägge känner 25-åringen sade i tingsrätten att han fick första slaget, de såg också sparken men sade att den inte var hård.
25-åringens försvarare, Mikael Ranggård, har inga kommentarer.