Stefan Löfven spricker upp i ett brett leende när han tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström, sakkunniga, pressekreterare och säkerhetspersonal kliver in genom dörrarna till huvudbyggnaden i gymnasiebyn.
Den stora mottagningskommittén en trappa upp överraskar honom.
– Oj, vilket gäng, säger Stefan Löfven och möts av skratt.
Det är dagens andra stopp i länet för statsministern efter ett besök på Strömbackaskolan i Piteå på förmiddagen.
Efter en timme med informativa samtal med elever och lärare sätter sig statsministern framför Norrbottens Medias utsände.
Det blir en exklusiv intervju med framför allt Norrbotten i fokus.
– Förra mandatperioden, 2014 till 2018, det är den första mandatperioden då alla Sveriges kommuner fick besök av ett statsråd. Det har aldrig hänt förut, säger Stefan Löfven till Norrbottens Medias utsände som är enda journalist på plats i gymansiebyn.
Norrbotten har bara vuxit med drygt 250 invånare sedan 50-talet. Under samma period har hela Sverige ökat med 2,8 miljoner invånare. Det innebär att vi här uppe, inklusive Luleå, står inför en enorm demografisk kris. Vad gör ni för att undvika detta?
– Jag kommer själv ifrån Västernorrland med samma utveckling. Det är precis av det skälet vi säger hela Sverige, och vi menar verkligen hela Sverige. Det finns några grundförutsättningar för att hela Sverige ska fortsätta växa. Det första är infrastruktur. Det måste finnas vägar och järnvägar så att det går att transportera. Det är därför vi är så tydliga med att Norrbotniabanan ska byggas.
Det märks tydligt att det här är ett ämne som Stefan Löfven brinner för.
– Nu har vi påbörjat den och rälsen ska ligga efter hela kusten och hela vägen upp. Det är liksom den första förutsättningen.
Statsministern pekar sedan på enligt honom tre viktiga faktorer till att Norrbotten ska vända en negativ trend igen och börja växa på allvar.
Utbildning.
Utbyggnad av bredband.
Och en fortsatt utflyttning av myndigheter från Stockholm.
– När vi började flytta ut myndigheter från Stockholm, du kan ana vilka frågetecken som restes i Stockholm, säger Stefan Löfven och ler.
Är det på samma sätt ni ska vända utvecklingen i glesbygden, som i Pajala eller Överkalix?
– I grund och botten är det arbetstillfällen. I samma stund som Norrbotten bara har vuxit med 250 invånare, så är det ju en dränering av invånare till kusten. Så inlandskommunerna har det ännu tuffare relativt än Luleå och Piteå. Där måste vi se hur vi underlättar för företag att verka. Hur ser vi till att samhällservicen fungerar? Macken ska finnas där. Du ska kunna handla din mat i närheten. Men återigen, bredbandet måste finnas där, vården ska vara nära.
Du tror att de här åtgärderna kommer att göra att folk kanske flyttar till de här orterna?
– Jag tror att det är så här. Det är min högst personliga spaning, men jag har nämnt det förut: jag är ju född i Stockholm och jag tycker att det är en fantastisk huvudstad vi har. Men ibland när man sitter i bilköerna där, så undrar jag om det verkligen är det här folk längtar efter. Jag tror att du mycket väl kan få en våg där man börjar faktisk att tänka "det finns ett annat liv än att sitta i långa bilköer". Bostäderna är väldigt dyra, det finns ett annat liv.
Men samtidigt ska du ha jobb och den service som stockholmarna har, om du till exempel bor i Övertorneå.
– Ja, men det är precis därför vi måste underlätta för företagande. Jo, hur underlättar man. Infrastruktur måste finnas där, vägar och järnvägar. Och i Luleå har man dessutom en hamn som kan användas.
Statsministern pekar vikten av utbildning med Luleå tekniska universitet i förgrunden.
Men också hur socialdemokratiskt styrda regeringen under förra mandatperioden gjorde stora insatser på landsbygden.
– Vår regering stoppade butiksdöden runt om i landet. För butikerna höll på att läggas ner. Vi lade till resurser så att matbutikerna kunde finnas kvar. Då tog vi av våra gemensamma pengar i Sverige och såg till att macken också kunde vara kvar på fler ställen.
Hur ser du på tappet av socialdemokratiska väljare i historiskt sett röda Norrbotten?
– Det är klart att jag tycker det är tråkigt. Det är ju ingen tvekan om det. Vi hade velat ha ett bättre valresultat både i riket och naturligtvis i Norrbotten. Så är det. Men jag vet samtidigt att i det långa loppet är det socialdemokratisk politik som är det bästa för Sverige som helhet, men också för Norrbotten. Den går ut på att vi hjälps åt. Skulle man ha en ren nyliberal marknadspolitik, då hade alla fått klara sig själv. Och det skulle inte hålla för exempelvis Norrbotten.
Statsministern pekar sedan på pengar som staten har betalat till kommuner i länet under förra mandatperioden. I runda slängar 150 miljoner kronor till Luleå till exempel och 80-90 miljoner till Piteå.
– Det är klart att det har betydelse att vi fördelar pengar, så att det underlättar för kommunerna.
Tror du att Januariavtalet är rätt väg att få tillbaka de här väljarna som har försvunnit?
– Januariavtalet är oerhört betydelsefullt. Det ena är att det är ett bra innehåll. Med Januariavtalet kan säga till alla kommuner här uppe att vi kommer att fortsätta skjuta till statliga pengar så att det underlättar. För det är tufft ekonomiskt, i många kommuner är det tufft. Vi ska utveckla sjukvården, cancervården och vi ska höja pensioner och det ska byggas bostäder. Det är vi överens om. Det är en bra politik. Det är det ena.
– Det andra är att bra politik levererar. Vi höll på i fyra månader och den vanligaste frågan jag fick var, "när blir det extraval". Men jag sa att vi inte ska ha något extraval. Vi kan inte gå tillbaka till väljarna och säga "ni valde fel". De har gett oss ett valresultat och vi måste förhålla oss till det.
Och tre:
– Vi håller borta högerextremismen. Nu ser vi till att vi har bra politik och att högerextremister inte får ett avgörande inflytande, och det är bra för Sverige.
Men de tror du att alla gamla Socialdemokrater nöjer sig med det?
– Januariavtalet som sådant, det är ju avslutningen på en förhandling. Det är startpunkten på en politisk utveckling och nu ska vi fylla det med en massa saker, och då är Socialdemokratisk politik som vi kommer att driva. Det är ju inte så att vi står här och säger att nu har vi ett Januariavtal och allting blir bra. Men Januariavtalet är en bra grund, och där har du väldigt mycket bra Socialdemokratisk politik. Det kan jag peka på. Hade vi inte fått till det här avtalet, då hade vi haft en högerledd regering – beroende av Sverigedemokraterna. Och det hade varit väldigt negativt för Norrbotten.
Ni tappar väljer till Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Hur ska ni lösa det.
– Det finns ett svar på det, det är att ge sig på de problem i vardagen som folk upplever. Det är bara det. Att visa att samhället och demokratin fungerar och levererar.
Du tror inte att en mer vänsterinriktad politik skulle få tillbaka de väljare som ni har tappat?
– Vi har haft två val att göra. Endera ställer jag mig i ett hörn och säger att jag vill ha igenom allt. Då blir det ingen överenskommelse och då blir det en högerledd regering. Eller så säger jag att jag också är beredd att kompromissa. Jag valde det senare. Hade jag inte gjort det, då hade vi haft en högerledd regering. Då hade vi stått på sidan och hade kunnat skrika hur mycket som helst. Nu leder vi regeringen.
I veckan gick du ut och sa att de så kallade IS-svenskarna inte är välkomna. Du tror inte det finns en risk att bilden av det historiskt sett mottagande och öppna Socialdemokratiska partiet naggas i kanten?
– Nej, det måste vara ordning och reda även här. Redan 2011 avrådde utrikesdepartementet "res inte till det här området". Ändå gjorde ett antal människor det valet och reste dit. Då kan man inte sedan vända sig till svenska staten och säga "nu vill jag ha hjälp". De har gjort det valet med berått mod, och då är det så.
Men det finns barn som är inblandade?
– Jag har själv gett uttryck för att sätta ett speciellt perspektiv på det. Barn är oskyldiga, de har inte valt det här. Men hur det ska hanteras, det vet jag inte.
Stefan Löfven konstaterar avslutningsvis att han har stor tro på Norrbotten.
– Nu ska vi se till att bygga Norrbotniabanan. Jag tror att är oerhört viktigt att vi får den på plats. Därför tjatar jag om den varje dag. Och den kom med i Januariavtalet. Du ska inte tro att det är självklart för de som bor söderut att vi ska lägga en räls efter kusten.
Du tror att den är nyckeln till framgång här uppe?
– Det är viktig del. Det är ett sätt att visa att det här landet håller ihop. Då ska det inte bara gå en räls en liten bit upp.
Kommer du att sitta kvar hela mandatperioden?
– Ja.