Läs mer: "Hon försökte tysta debatten."
Läs mer: Norrbottens Media avslöjar: Folkomröstning i höst.
Läs mer: S bjuder in medborgarna till dialog.
Om det blir en lokal folkomröstning är det i så fall första gången någonsin i Luleå.
– Men det är inte alls ovanligt att det hålls lokala folkomröstningar i allmänhet och när det gäller skolfrågor i synnerhet. Det är den frågan som det folkomröstas om mest. Det är väldigt känsliga frågor – som påverkar väldigt mycket, säger Simon Matti.
Men helt självklart är det inte att det blir en folkomröstning.
– De har väl sagt att om de samlar in tillräckligt med namn, då ska det tas upp i kommunfullmäktige. Men det ska det väl alltid göras, det är väl ingen nyhet. Det måste passera fullmäktige för att det ska bli en folkomröstning, säger Simon Matti.
– Sedan om kommunfullmäktige väljer att säga nej och avslå det. Då blir det ingenting. Men det är klart; om Socialdemokraterna säger att dom köper det, då ligger det naturligtvis närmare för att det blir en folkomröstning.
Vem tycker du ska ta på sig skulden, om det blir en folkomröstning. För det är väl ändå ett underbetyg för beslutsprocessen?– Både ja och nej, skulle jag väl säga. Det är klart att det är en stor grupp människor som är missnöjda med det här beslutet. Men det är å andra sidan inte särskilt förvånande, eftersom det handlar om att lägga ner skolor vilket gör det besvärligare för folk. Det är nästan självklart.
Simon Matti tycker att en folkomröstning är positiv rörelse som visar att demokratin mår bra.
– Ja, att vi har ett förstärkt folkinitiativ. Det är bra för demokratin. Det är en slags fördjupning av demokratin. Så på det sättet är det positivt.
Finns det några problem med en folkomröstning?– Det finns massor av problem med folkomröstningar. Framför allt för att det är så svårt att hantera resultaten. Dels så är det viktigt att frågan ställs på ett bra sätt, så att man vet vad folkomröstningen uttrycker. Och sedan är det alltid en fråga om "vem det är som har röstat". Vad innebär det? Hur stor legitimitet har den här frågan egentligen? Så det är inte alldeles lätt. Speciellt sådana här frågor.
Hur tror du utgången blir, om det blir en folkomröstning?– Det är jättesvårt att säga. Dels handlar det om hur många som skulle delta, beroende på hur frågan definieras. Om det här är en fråga om just de här skolnedläggningarna som vi har pratat om nu senaste. Eller om det är en fråga om hela framtidens skola i sig. Sedan beror det på hur frågan ställs. Det är jättesvårt att på förhand veta hur ett sådant utslag skulle bli.
Samtidigt är det inte säkert att alla människor som bor inne i Luleå är missnöjda med beslutet om skolnedläggningar, konstaterar Simon Matti sedan.
– Och dom är många fler. Rent ur det perspektivet; att vinna en sådan folkomröstning kan vara lite lurigt, säger Simon Matti och fortsätter:
– Sedan måste politikerna bestämma vad de ska göra med ett sådant resultat. Jag menar; ska man gå på folkomröstningsutslaget – eller ska man göra något annat.
Men bör man inte gå på utslaget?– Bör och bör... Det är ytterligare ett politiskt beslut. Det är inte helt självklart, skulle jag säga.
Om folket säger nej till nedläggningar: ska det få konsekvenser för ansvariga politiker?– Nej, det tycker jag väl egentligen inte. Det är ett politiskt förslag som har lagts om en utredning som har gjorts. Det är ju så med politik. Det finns alltid olika åsikter, människor som på något sätt inte är nöjda med de politiska besluten som har fattats. Det är klart, är det ett massivt deltagande och ett massivt motstånd. Då kan man så klart börja fundera hur väl underbyggt ett sådant förslag och beslut var. Eller hur väl förankrat det var. Jag tror man får vänta och se när underskrifterna kommer in och hur kommunfullmäktige ställer sig, innan man funderar mer på det.
På frågan om missnöjda Luleåbor i första hand ska skälla på tjänstemännen bakom förslagen eller politikerna, säger Simon Matti.
– Tjänstemännen är inte beslutsfattare, dom ska egentligen inte lastas alls för att dom verkställer det politiken har beslutat om. Det är lika besvärligt med tjänstemän som på något sätt tar politisk ställning, som det är med en allmänhet som på något sätt håller tjänstemän ansvarig för vad politiker bestämmer om, tycker jag. De är utförare. Det måste allmänheten vara medveten om, och det måste tjänstemännen själva vara medveten om. Vad de ska och inte ska göra.
Simon Matti vill inte kommentera turbulensen efter S-toppen Anja Johanssons telefonsamtal till Råneåprofilen Pontus Johansson.