– Politiken lider generellt av brist på engagemang och medlemmar nu för tiden. Men när det gäller exempelvis skolfrågor så väcker det känslor och det föder engagemang. Det måste i grunden vara positivt att fler engagerar sig. Det som är negativt är att det blir väldigt oförutsägbart för väljarna. Sedan finns det förstås en osäkerhet i om de nya medlemmarna och makthavarna delar partiets politiska värderingar eller om de bara är med på grund av en enda fråga, säger Söderberg, som är verksam vid Luleå tekniska universitet.
Läs mer: S vill riva upp skolbeslutet
Hon menar att situationen är ovanlig men vill inte slå fast att det är en kris eller ett politiskt haveri.
– Nej, partier är i grunden medlemsstyrda. Vill man få igenom ett beslut måste man ha medlemmarna med sig. De nya i styrelsen är ju vald enligt stadgarna. Nu återstår det att se hur man hanterar den nya situationen.
Är det risk att förtroendet för politiken urholkas?
– Det är svårt att säga. Vad vill Pajalaborna i skolfrågan egentligen? Vad jag vet är det inte gjorts någon opinionsundersökning. Förtroendet kanske rent av stärks när man ser att det finns möjligheter att påverka politiken.
Läs mer: Kulturskolan kan offras
Finns det någon risk att den nuvarande ledningen i Pajala packar ihop och går hem när de inte få igenom sin egen politik?
– Det beror helt och hållet på hur mycket frågan betyder. Känner man att man inte kan stå för helheten och konsekvenserna som den nya situationen medför så måste man fundera på om man kan sitta kvar, helt klart.