Det är tyst i Residensskolan korridor. Rektor Sven-Erik Mohlin tar en paus i schemaläggningen för att träffa NSD på sitt kontor. Vid högstadieskolan Residensskolan går 177 elever. Ungefär 40 procent av eleverna kommer från upptagningsområdet, centrala Luleå. Resten har sökt sig till skolan av olika anledningar och många av dem kommer från landsbygden runt Luleå.
NSD har jämfört elevers meritvärde i nian utifrån elevernas föräldrars utbildningsnivå i Luleås högstadieskolor genom att titta på Skolverkets statistik och slagit ihop fem år för att få ett större elevantal att jämföra.
Att det finns stora skillnader när man jämför elever som har föräldrar med upp till gymnasieskola och de med föräldrar med eftergymnasial utbildning är ingen nyhet eller något som är specifikt för Luleå.
Det är ett välkänt faktum och det ser liknande ut i hela landet.
Residensskolan har störst skillnad i meritpoäng mellan elever med föräldrar som har högst gymnasieutbildning, 196,7 i meritvärde och de med eftergymnasial utbildning, 239,8, en skillnad med 43,1. Sven-Erik Molin säger att det finns forskning som visar att det har stor betydelse om föräldrar har en positiv inställning till sina barns skola, och det har stor inverkan på barnens skolresultat.
Molin lyfter fram att Residensskolan har en stabil stödorganisation och erbjuder elever som behöver det särskild extra undervisning.
– Jag tror att det är viktigt att särskilt stöd sätts in tidigt i grundskolan.
Det finns inte så mycket forskat på varför socioekonomin påverkar elevers resultat i skolan så mycket. Anna Jobér, forskare från Malmö högskola, har forskat kring hur elevers bakgrund och hemförhållanden påverkar hur väl de lyckas i skolan. Hon pekar bland annat på att lärare omedvetet kan ha lägre förväntningar på barn till lågutbildade. Att höga förväntningarna påverka elevers studieresultat är välkänt.
Sven-Erik Mohlin säger att skolans kompensatoriska uppdrag var bra fram till 1980-talet, men efter det har svensk skola tappat.
Är det ett misslyckande att elever med lågutbildade föräldrar har lägre meritpoäng än de med högutbildade föräldrar?
– Ja, det kan man säga. Skolan lyckas inte kompensera och jag tror att man måste titta på hela skolgången. Nog kommer vi att diskutera det här i lärargruppen och se om det är något som vi kan göra för att bli bättre. Men det finns ju inget facit, säger han.