Förra året gjorde Region Norrbotten, som har dragits med ekonomiska svårigheter under en längre period, ett överskott på 302 miljoner kronor. Den senaste delårsrapporten visar att årets resultat kan bli ännu bättre.
Resultatet till och med augusti är plus 234 miljoner. Prognosen för helåret är plus 321 miljoner, vilket motsvarar 4,2 procent av skatter, bidrag och utjämning – klart över det så kallade tvåprocentsmålet. Jämfört med samma tidpunkt förra året är årets resultat 19 miljoner bättre. Resultatet är dessutom 129 miljoner bättre än budgeterat.
– Ett bra resultat, men vi har fortsatt stora underskott i divisionerna, säger regionens ekonomi- och planeringsdirektör Tarja Lepola.
Trots överskottet har verksamhetens arbete med att minska kostnaderna inte fått önskad effekt. Samtidigt fortsätter till exempel utgifterna för inhyrd personal att öka (218 miljoner till och med augusti, prognosen för helåret är 310 miljoner), eftersom regionen har svårt att rekrytera både läkare och sjuksköterskor.
Divisionerna – där sjukvården ingår – behöver enligt Tarja Lepola minska sina kostnader med uppemot 300 miljoner kronor.
– Vi har inte råd att finansiera den nuvarande kostnadsnivån på sikt. Just nu har vi råd, men om några år har vi sämre förutsättningar.
Att resultatet ändå är så positivt beror till stor del på tillfälliga medel som skjutits till från staten. Regeringen har under året tillfört Region Norrbotten ungefär 200 miljoner i riktade statsbidrag.
– Det kommer att vara avgörande om den nya majoriteten i regionen har en S-regeringen att luta sig mot eller inte, säger regionrådet Anders Öberg (S).
Han tycker att den avgående rödgröna regionledningen har gjort ett bra jobb med att förbättra den ekonomiska situationen.
– Vi har jobbat med ett strukturerat förändringsarbete så nu finns det utrymme att jobba med utvecklingsarbete. Vi har bäddat för ett dukat bord för oppositionen.
Divisionerna behöver fortfarande minska sina kostnader.
– Det arbetet måste fortsätta. Vi fortsätter ha höga kostnader för stafettlösningar och då arbetar vi för att göra oss oberoende till 1 januari 2019.
Är du nöjd med den situation ni lämnar över?
– Förutsättningarna är ändå bättre än när vi klev på i början av den här mandatperioden, när vi hade ett underskott. Nu är alla underskott avklarade.
Mattias Karlsson (M), avgående oppositionsråd, håller inte med.
– Att de har gjort bra jobb är väl att ta till övertoner, säger han.
Han anser att långa vårdköer är en förklaring till att kostnaderna har minskat. Situationen skapar lidande för patienterna som måste vänta, samtidigt som kostnaden skjuts upp, enligt Karlsson. Han hänvisar också till att skattehöjningen 2016, som gav 600 miljoner i nya intäkter, är den huvudsakliga förklaringen till att regionen numer gör överskott.
– Man höjde skatten i stället för att göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar. Vi står fortfarande inför ett allvarligt läge där vi måste effektivisera sjukvården.
Att minska kostnaderna till riksgenomsnittet skulle enligt Karlsson innebära en besparing på ungefär 300 miljoner per år.
– Fullt rimligt att komma ned dit.
Karlsson, nyvald riksdagsledamot, tror också att en eventuell borgerlig regering skulle kunna underlätta ytterligare för regionen genom att återinföra kömiljarden.
– Det skulle betyda oerhört mycket.
Kenneth Backgård (SJVP) bemöter Anders Öbergs kommentarer per mejl:
"Dukat bord är ingen drömsits, för det bordet bygger på helt tömda bord i såväl Kalix som Kiruna och många hälsocentraler".