Personalbristen är landstingets ödesfråga.
Kostnaderna för stafettläkare är uppe i 200 miljoner om året. Inhyrningskostnaderna för sköterskor ökar dramatiskt. Ändå står läkarstolar tomma och ändå tvingas landstinget dra in vårdplatser på grund av att man saknar sköterskor.
De närmaste åren väntar stora pensionsavgångar som förvärrar situationen. Flykten till Norge, där lön och arbetsvillkor är bättre, är en annan parameter, liksom att många utbildade sjuksköterskor tidigt söker sig till andra yrken.
Sjuksköterskestudenterna vid Luleå tekniska universitets treåriga program följer utvecklingen med kritiska ögon.
– Våren 2016, när vi går ut, räknar man med att det är ännu större brist på sjuksköterskor än nu, säger Erica Andersson, 22.
Inga problem att få jobb, med andra ord. Men vem vill jobba på ett ställe som erbjuder låg lön, stort ansvar och en stressig och slitsam arbetsmiljö till följd av ständig underbemanning och kommenderade extraskift?
– Man förstår att det blivit problem. Det är som att det behövs en riktig kollaps innan det blir ändring, säger Henrik Bengtsson, 23.
De pluggar andra året på sjuksköterskeutbildningen, brinner för sitt yrkesval och har redan hunnit med att sommarjobba i vården. Men känner stark oro inför att kliva ut i arbetslivet på allvar.
– Det är en enorm bredd i yrket och jag vill verkligen jobba med människor. Men eftersom det är brist på personal tvingas man växa in i rollen på en gång. Det känns pressande, säger Henrik Bengtsson.
Studenterna ställer följande krav på politikerna:
Attraktivare arbetsplats – patienten i centrum.
– Fler anställda ger mindre stress. Folk slipper bli utslitna. Samt att man får tid för patientcentrerad vård. Jag har inte träffat många sjuksköterskor som haft tid att sätta sig ned och prata med patienterna, säger Henrik Bengtsson, som även trycker på bättre möjligheter att vidareutbilda sig samt delaktighet för personalen att påverka sitt jobb och schema.
– Om jobbet blir bättre vill man jobba kvar. Vården är inte tillgänglig här uppe. Personalen kommer och går. För mig är det en trygghet att arbeta med samma människor, säger Erica Andersson.
Statushöjning som syns i lönekuvertet.
– Ingångslönen börjar ligga på 25 000 i Norrbotten, och det är bra. Men inte löneutvecklingen. När jag gjorde fältstudier talade jag med en sjuksköterska som jobbat i åtta år och som hade 400 kronor mer än de nyutexaminerade. Skrämmande, säger Erica Andersson.
Betald specialistutbildning.
– Vi behöver specialistutbildade sjuksköterskor för a tt ha en säker vård. Men det kostar ytterligare ett år med studielån. Det låter kanske själviskt men ska jag göra det vill jag ha betalt. Det borde gå att hitta en lösning, säger Erica Andersson.
Attraktivare att stanna.
I Luleå är bostadsbristen en faktor. Erica kommer från Malmö, Henrik från Eskilstuna.
– Om jag vet att jag har en bostad när jag är klar så är möjligheten att jag stannar i Luleå större. Jag vet inte om landstinget kan göra något, men kommunen har väl också ett intresse i frågan. Kanske ett samarbete? säger Henrik Bengtsson.