Fanny Pantzare och Arvid Lind Àr bÄda AT-lÀkare pÄ Sunderby sjukhus och har hunnit med halva sin allmÀntjÀnstgöring. Vi har slagit oss ner pÄ innergÄrden utanför sjukhuscafeterian. En sval septemberbris blÄser men solen skiner. Vi ska prata om Sunderbyns bottenplacering i AT-rapporten. Sjukhuset mÄ ha tagit kliv upp frÄn bottennoteringen 2023 och i Ärets ranking klÀttrat till 51:a plats (av 65 sjukhus), men ryktet kvarstÄr.
â Det Ă€r jĂ€ttetydligt att Sunderbyn har ett jĂ€ttedĂ„ligt rykte, det gĂ„r inte att snacka bort oavsett vad man tycker om AT-rankingen. Jag tror att det gör att folk utifrĂ„n tvekar att söka sig till Sunderbyn för ST (specialisttjĂ€nstgöring) och sĂ€kert andra tjĂ€nster ocksĂ„, sĂ€ger Arvid Lind.
För hans bordsgranne var AT-valet sjÀlvklart. Fanny Pantzare Àr uppvuxen i LuleÄ och hade vikarierat pÄ Sunderbyn i nÀstan ett Är innan hon pÄbörjade sin AT.
â Jag Ă€lskar mitt jobb och jag har alltid trivts vĂ€ldigt bra hĂ€r. Jag vill gĂ€rna jobba kvar hĂ€r resten av min karriĂ€r.
HÀr bör det framgÄ att Arvid Lind och Fanny Pantzare Àr ett par. SÄ för Arvid, som inte har rötterna i Norrbotten, fanns det ett övertygande skÀl att söka AT hÀr: KÀrleken. Men han har vikarierat i Uppsala, GÀvle och Sundsvall och med de perspektivet trivs han ÀndÄ vÀldigt bra pÄ Sunderbyn.
â Jag tycker inte att det skiljer sig till det sĂ€mre hĂ€r. Jag skulle absolut rekommendera andra att söka AT hĂ€r. Kom till Norrbotten, sĂ€ger han.
Men det var ÀndÄ lÀkarvÀnner som höjde pÄ ögonbrynen nÀr Arvid och Fanny valde Sunderbyn.
â DĂ„ man sĂ€ger att man ska göra AT i Sunderbyn vet alla att sjukhuset ligger sist och man fick nĂ€stan skĂ€mmas lite, sĂ€ger Arvid Lind.
â Jag som har familj behövde förklara mig mindre, men du som hade andra alternativ fick förklara dig mer, sĂ€ger Fanny.
NÀr AT-rankingen 2023 publicerades stack kirurgkliniken ut som ett sorgebarn, men dÀr ser betygen nÄgot bÀttre ut. IstÀllet Àr det psykiatrin som drar ner betyget. DÀr tjÀnstgör Arvid Lind just nu, men han pÄpekar att de svarade pÄ enkÀten i mars 2024.
â Siffrorna speglar nog lĂ€get som var dĂ„ vĂ€ldigt vĂ€l. Det var mycket stafettlĂ€kare som inte var bekanta med journalsystem och rutiner vilket gjorde det rörigt och handledning och introduktion pĂ„verkade. Man kĂ€nde sig inte lyssnade pĂ„, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Det har blivit bĂ€ttre och det ska bli intressant att se hur nĂ€sta ranking ser ut.
Han tycker att AT-rankingen blir som ett lackmustest eller stickprov pÄ hur ett sjukhus mÄr i stort.
â Jag tror att det man mĂ„ste förĂ€ndra Ă€r att lösa den stora bilden av sjukhuset, att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt lösa vĂ„rdplatsbristen och dra ner pĂ„ antalet stafetter, sĂ€ger Arvid Lind.
Fanny Pantzare instÀmmer och tillÀgger:
â Sedan mĂ„ste man ha i Ă„tanke att en AT Ă€r mer Ă€n tiden man Ă€r pĂ„ kliniken och har att göra med jobbigheterna pĂ„ jobbet, för jobbiga saker hĂ€nder. Men det blir enklare om man har ett trevligt gĂ€ng kring sig och goda förebilder i Ă€ldre kollegor. Det tycker jag verkligen finns hĂ€r.
Att rekrytera personal till vÄrdyrken Àr en vedertaget svÄr sak att göra. FrÄgor som stafettlösningar, övertid, resursbrist och dÄlig arbetsmiljö Àr Äterkommande i debatten. En viktig rekryteringsbas för sjukhusen Àr lÀkarstudenterna som ska göra sin allmÀntjÀnstgöring, AT. För mÄnga av dem Àr AT-rapporten, som görs av Sveriges yngre lÀkares förening (Sylf), en viktig och kanske ibland en avgörande faktor för valet av sjukhus.
â Det som sticker ut Ă€r att det finns ett samband mellan att de som sĂ€ger sig kunna pĂ„verka sin arbetsmiljö ocksĂ„ ger ett högre betyg. I Sunderbyn Ă€r den siffran 38 procent, sĂ€ger Henrik Borg, ordförande för Sylf i Norrbotten.
Vad beror den lÄga siffran för Sunderbyn pÄ?
â Det som framkommer nĂ€r man pratar med de som varit i Sunderbyn Ă€r att de blir fast i ett dysfunktionellt system. Man kommer in och gör AT pĂ„ ett sjukhus som har resursbrist och vĂ„rdplatsbrist, vilket funnits lĂ€nge i Sunderbyn. DĂ„ fĂ„r man som AT-lĂ€kare varken resurser eller mandat för att pĂ„verka det som man skulle vilja eller kunna pĂ„verka, sĂ€ger Borg och fortsĂ€tter:
â Det belyser Ă„terigen ett problem som finns inom hela sjukvĂ„rden och för den som lyssnar och sitter pĂ„ maktpositioner i regionen eller pĂ„ andra platser sĂ„ finns det en signal hĂ€r att ta ett övergripande grepp kring problemet.
Malin BergenstrÄle Àr chef för AT-lÀkarna vid PiteÄ och Sunderby sjukhus. Hon framhÄller att Region Norrbotten tar till sig av AT-rapporten nÀr den kommer. NÀr bottenbetyget för kirurgen kom 2023 hade redan ett arbete inletts som hon menar syns i Ärets betyg.
â Vi har stĂ€ndigt tĂ€ta dialoger med klinikerna och det gjordes krafttag med start försommaren 2022 som visar sig nu i Ă„rets rapport, sĂ€ger hon.
En 51:a plats för Sunderbyn, Àr du nöjd med den placeringen med tanke pÄ arbetet som gjorts?
â Ja det Ă€r jag, men jag kĂ€nner fortfarande att vi kan bli Ă€nnu bĂ€ttre. Man fĂ„r ju tĂ€nka pĂ„ att det inte Ă€r gjort i en handvĂ€ndning. Nu Ă€r vi pĂ„ vĂ€g och vet vad vi ska göra.
I Är Àr istÀllet psykiatrin utmÀrkande för sina lÄga betyg och Àven dÀr menar Malin BergenstrÄle att ÄtgÀrder Àr vidtagna.
â I stort handlade det om en bemanningsfrĂ„ga som i sin tur pĂ„verkar handledningen. Man mĂ„ste ha en tydlig struktur med en ansvarig för AT-lĂ€karna pĂ„ kliniken och jag tror att vi kommer att se förbĂ€ttring vid nĂ€sta ranking.
Vad tÀnker du om att sjukhuset har ett sÄ dÄligt rykte bland AT-sökanden?
â Det blir ju sĂ„ nĂ€r man har legat i botten att det pratas och det vi kan göra Ă€r ett lĂ„ngsiktigt arbete för att bli bĂ€ttre.
Hon Àr tillsammans med enhetschefen för Kalix, GÀllivare och Kiruna sjukhus, ute pÄ landets utbildningar varje vÄr och höst för att prata om Sunderby sjukhus.
â NĂ€r man trĂ€ffar och pratar med studenter sĂ„ kan de ifrĂ„gasĂ€tta AT-rankingen för just Sunderbyn för att de har pratat med AT-lĂ€kare som inte delar bilden frĂ„n rapporten.
BÄde AT-lÀkarna och Henrik Borg pÄ Sylf, lyfter resursbrist och vÄrdplatsbrist som en tydlig negativ pÄverkan pÄ allmÀntjÀnstgöringen, vad tÀnker du om det?
â Det Ă€r ju trĂ„kigt pĂ„ det viset att det Ă€r sĂ„dant som vĂ„r organisation inte kan pĂ„verka direkt, sen gör vi det vi kan genom att lyfta saker som tas upp pĂ„ vĂ„ra AT-rĂ„d vidare.