Hans handledare, distriktsläkaren Anna-Lena Zakari, tycker att det är bra att de utländska specialisterna får en inblick i primärvården och att det är roligt att få vara hans handledare.
– Det känns bra att kunna hjälpa någon samtidigt som det gagnar Norrbottens sjukvård att få fram en specialist. Dessutom är det bra för oss med någon som kan både arabiska och ryska, säger hon.
Det är ett omfattande program han måste gå igenom med flera A4-sidor av punkter som ska bockas av innan han har fullgjort sin provtjänstgöring.
Khalid är ögonspecialist och har arbetat som överläkare i 13 år i Syrien och i Saudiarabien.
Han har 12 års utbildning bakom sig i Ryssland, dit Syrien skickar många studenter. De senaste åren innan han flydde, arbetade han på en privat ögonklinik i Damaskus. När inbördeskriget startade 2011 blev det svårt att fortsätta.
– Det var många som protesterade mot regimen. Militären kom och arresterade folk i området där jag bodde, bland annat min bror och flera av mina släktingar. Om jag hade stannat hade jag kanske blivit skjuten, därför valde jag att fly med min fru och min dotter, säger han.
Än idag vet han inte vad som har hänt med brodern – om han lever eller om han har dödats.
Området där Khalid bodde är numera sönderbombat.
Khalid och hans fru och dotter tog sig först till Turkiet, därefter vidare till Sverige. Det var år 2013 och på den tiden var det inte så långa köer till asylutredning som nu. Efter två månader fick de permanent uppehållstillstånd och en bostad i Kungsbacka.
Under några år studerade han svenska. Samtidigt började han undersöka hur han skulle kunna fortsätta verka som läkare i Sverige. Han gick en distanskurs om svenska lagar och skickade in dokumenten från sin ryska läkarutbildning till Socialstyrelsen.
Sedan började han leta efter någon klinik som ville ta emot honom för provtjänstgöring. Det var svårt att hitta en plats i södra Sverige, så han sökte i hela landet och hamnade till sist i Norrbotten.
– För mig spelar mig spelar det ingen roll om det är minus 20 eller plus 20 grader, bara det är i Sverige, säger han leende.
Nu bor familjen i Boden och familjen har utökats med ytterligare ett barn.
När han har klarat av sin provtjänstgöring på hälsocentralen får han sin svenska läkarlegitimation. Sedan ska han göra sin specialistutbildning på ögonkliniken i Sunderbyn. Det kan ta upp till fem år till innan han får sin svenska specialistläkarexamen.
Vad är utmaningen med att bli läkare i Sverige?
– Språket är nyckeln till allt. Man måste kunna prata med patienter och kollegor.
Tillsammans med sin familj har han besökt olika språkkaféer för att träna svenska. De åker också flera gånger i veckan iväg på olika aktiviteter med barnen – ishockeyskola, balett och konståkningsskola.
– Man måste göra allt för att komma in i samhället. Om man bara sitter och väntar händer ingenting, säger han.
Är det tungt att först gå 12 års utbildning till läkare och sedan behöva utbilda sig i flera år i Sverige för att kunna fortsätta jobba?
– Jo, litegrann. Men om reglerna kräver det, så vad kan man göra?
Ibland tänker han på sitt hemland och vad som händer där nu, men han försöker begränsa det, eftersom det gör honom ledsen och orolig.
– Jag kan titta på nyheter från Syrien i 10–15 minuter, sedan vill jag inte se mer. Det hindrar mig från att gå vidare. Jag har små barn, jag måste tänka på deras framtid.
Burhan Kanbar, 46, är också från Syrien och kom till Sverige med sin familj 2014. Ett år senare fick de permanent uppehållstillstånd.
Nu gör han sin ST-läkartjänst på radiologen i Sunderbyn.
Skillnaden mellan Burhan och andra ST-läkare är att Burhan egentligen redan är en färdig specialist med elva års utbildning i Syrien. Men eftersom hans specialistutbildning inte godtas i Sverige måste han börja om från början med ST-praktiken.
Liksom Khalid flydde Burhan till Sverige när oroligheterna i Syrien eskalerade.
– En krypskytt försökte skjuta min 78-åriga pappa, berättar han sorgset.
I övrigt vill han helst inte orda så mycket om vad som hände i Damaskus innan familjen lämnade landet.
– Det var en hemsk situation.
Burhan, hans hustru och två söner placerades i Boden där han hade förmånen att få lära sig svenska genom en ideell verksamhet redan innan han fick uppehållstillståndet.
– Det fanns frivilliga lärare i ”Let’s go Sweden” – Lina, Jessica, Linda och Susanne. De var underbara lärare.
Tack vare deras insats har han kunnat förkorta sina studier i svenska med ungefär ett år och har snabbare kunnat ta sig tillbaka till läkaryrket.
I höstas blev han klar med sin provtjänstgöring på Porsöns hälsocentral och fick sin svenska legitimation som allmänläkare. Men precis som för Khalid kan det ta upp till fem år ytterligare innan han är färdig radiolog.
Är det någon skillnad mellan att vara röntgenläkare i Sverige jämfört med i Syrien eller Saudiarabien?
– Röntgenmetoderna är likadana i alla länder. Men Sunderbyn är ett stort sjukhus och här finns moderniteter som exempelvis magnetkamera. Tidigare har jag bara jobbat på små sjukhus som ensam läkare. Så det här är en chans för mig att utvidga mina kunskaper och lära mig mer.
Burhan bor i Luleå och trivs bra, även om han ibland saknar sitt hemland.
– Det syriska folket vill ha demokrati, men makterna står emot dem och de lever pressade mitt emellan diktatur och extremister.
På Sunderby sjukhus är Burhan ett välkommet tillskott i läkarkåren berättar hans kollega, överläkaren Johannes Arnesen.
– Vi är en väldigt internationell avdelning – jag är ju själv från Norge. Att det flyttar hit läkare från andra länder är räddningen för radiologin i Norrbotten. Så vi är jätteglada att han ville komma till oss.