Talanger som inte upptäckts

De köar framför en ingång med skylten ”BAD”. Alla är nakna män. Vid ingången står soldater med gevär. En av de köande har kryckor. Först går tankarna till en soldatmönstring i gammal tid, men så upptäcker vi ett litet porträtt intill ingången. Det föreställer Adolf Hitler, och plötsligt får allt sin förklaring.

Foto: Jan Bergsten

Luleå2017-08-16 06:00

Det är norrbottnisk folkkonst vi ser och just här är det Tage Andersson i Rålund, Arvidsjaur, som hållit i kniven och täljt detta inslag i 1900-talets historia. Tage Andersson levde 1929-2006 och är nog mera känd för danslogen ”Tages Saloon” med den speciella ”tryckkammaren”. Han var en musikant och konstnärssjäl och i denna utställning av norrbottnisk folkkonst finns också målningar av honom.

Arvidsjaur och Arjeplog brukar inte göra sig så påminda i konstsammanhang, men på folkkonstens område finns där tydligen mycket att hämta. Inte så långt från Rålund ligger Moräng, nära Glommersträsk. Det var hemvisten för den kanske mest framstående folkkonstnären i Norrbotten, Artur Lindgren.

Han var skogsarbetare och kolare och när han vakade vid milorna på natten tecknade han med kolstycken på papper. Hemma i köket i stugan, som saknade elektricitet och rinnande vatten, målade han. Motiven var ofta historiska personer, kungar och ledande politiker.

Arthur Lindgrens konstnärliga begåvning upptäcktes på 1970-talet och ledde till en utställning i Paris i Svenska institutets regi. Trots detta erkännande ville han absolut inte bli kallad för konstnär.

Han var en kolare och inget annat. Han ansågs som en duktig kolare, men bildsamlingen i denna utställning visar också en driven målare som fann motiv också långt ifrån sin egen hemtrakt. Hans målning från en hamn någonstans i världen är något alldeles extra och borde ha sin givna plats om Norrbotten hade haft ett länskonstmuseum. Artur Lindgren är värd att upptäcka och bör lyftas fram ur glömskan.

Sedan finns där så mycket annat att se i denna stora omfamning av folkkonsten. Naturligtvis de typiska motiven, älgarna i skogen och på myren. Ibland flera verk med samma motiv och av samma målare. Då blir det också liksom samma älg på tavlorna. Sedan allt som målats på degtråg och snedkapade vedträn. Här finns allt, skapande i så många former.

Ofta är det enskilda människor som skapat, men så har vi familjen Nylund i Markusvinsa, mamma Julia, hennes syster Alida och så Julias döttrar Märta, Karin och Linnea. De får en egen avdelning med en kollektiv uppvisning i målande, skulpterande och slöjdande. Det är så varierat och uttrycker så mycket.

Det är rätt att Havremagasinet ger utrymme för den norrbottniska folkkonsten. Det är spännande att se alla dessa verk, för en del av dem bär spår av talang som kunde ha burit så mycket längre än till släktens vardagsrumsväggar. Vad hade det inte kunnat bli av Artur Lindgren om denne kolare fått plats i en konsthögskola.

KONST

Där kärlek är – norrbottnisk folkkonst Kurerad av Birgitta Lindström och Mats Wikström Havremagasinet, Boden Pågår till den 24 september

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!