– Ett stort trendbrott. Det är oerhört glädjande att vi redan halvvägs i projektet börjar se tydliga effekter, säger landstingsrådet Agneta Granström (MP).
Hälsoprojektet Sam (samverka, agera, motivera) startade för 1,5 år sedan och pågår till sommaren 2017 med en budget på fyra miljoner kronor. Det initierades av Granström och dåvarande landstingsrådet Kent Ögren efter signaler om att ungdomar i Norrbotten mådde allt sämre psykiskt.
Boden och Haparanda stack ut i statistiken, och sattes i fokus.
I Boden angav 14,2 procent av de unga att de alltid eller ofta kände sig nedstämda. Speciellt flickorna mådde dåligt. Där har statistiken nu sjunkit till 10,8 procent (länssnitt: 9,2 procent).
– Det är fortfarande över länssnittet men det är en stor förbättring. Dock är det så att det är pojkarna som mår bättre. Flickorna har till och med ökat lite. Där måste vi titta på förändringar i sättet att jobba, säger Bodil Larsson, folkhälsostrateg.
I Haparanda mådde pojkarna sämst, men där fanns även andra problem som exempelvis lägre medellivslängd bland pojkar/män och problem med hjärt- och kärlsjukdomar. Nu har andelen ungdomar i gymnasiets årskurs 1 som alltid eller ofta känner sig ledsna och nedstämda minskat från 9,5 procent till 1,5 procent.
– Det är en mycket låg siffra och vi är medvetna om att det kan skilja mellan årskullarna, säger Bodil Larsson.
Hur har då projektet jobbat? I Boden har man bland annat fördubblat antalet idrottstimmar vid många gymnasieprogram.
– Vi har infört nya metoder, exempelvis kan man gå på simning och bad på kvällstid om man vill. Vi har byggt in mycket annat också, som kost, hälsa och yoga i idrotten, och vi försöker ha fokus på sånt som gagnar eleverna. Miljön i duschrum, exempelvis, säger KathrunMagito, rektor vid Björknäsgymnasiet.
I Haparanda har man satsat på dialogforum där man under två dagar fick tillgång till eleverna.
– Vi har jobbat med mycket mod och öppenhet, och fick massor av nya idéer från ungdomarna om vad de själva behöver. Det blev väldigt tydligt att de värdesätter bra förebilder och att få vara sig själv. Vi jobbade också mycket med normer, värderingar och utanförskap. Resultatet visar hur viktigt det är att jobba medskapande och nytänkande, säger Linda Moestam, projektledare i Sam.
– En viktig aspekt är att man i Sam lyssnat in våra behov men kanske framför allt på ungdomarnas tankar. Sedan är det förstås viktigt att kommunen hittar ett sätt att bli självförsörjande när projektet är slut, säger Monika Invall, för- och grundskolechef i Haparanda.
Det sista halvåret av projektet ska ägnas åt att sprida kunskaperna till länets andra kommuner.