Tro dem inte
Tro dem inte!
Under större delen av 1970-talet och 1980-talet satt jag i en landsomfattande arbetsgrupp som arbetade för att utveckla tågtrafiken i Sverige.
Vid valet 1988 intog jag plats i Piteå kommunfullmäktige som mp-företrädare. Relativt snart lade jag en ganska utförlig motion till fullmäktige där jag ville att man skulle utreda var man skulle kunna dra järnvägen mellan Skellefteå och Luleå kommungräns genom Piteå.
Ungefär samma sträckning som Banverket kommit fram till. Redan då hade man i dessa kommuner lagt in i sina strukturplaner var järnvägen skulle ansluta till Piteå kommun. Men i Piteå - nada.
Motionen fick inget stöd av något annat parti.
Förre socialdemokratiske kommunalrådet Anders Sundström, som lyckats göra en angenäm politisk-ekonomisk karriär upp till den ekonomiska överklassen, tyckte det var bättre om man kunde få till stånd en motortrafikled mellan Luleå och Piteå.
Under förra mandatperioden, snart åtta år sedan, då Peter Eriksson (MP) bolade med Göran Persson (S) förekom samma löftesrika tal om byggande av Norrbothniabanan.
För att få till stånd ett järnvägsbygge är det nödvändigt att alla kommuner på sträckan där järnvägen ska etableras arbetar för detta.
Företrädarna för övriga partier i Piteå var inte intresserade då och kan därför anses vara direkt ansvariga till att Norrbothniabanan fördröjts med minst tio år samt orsakat en herrans massa miljoner i fördyrningar.
Troligtvis så krävs det ett skriftligt löfte av den rödblågröna alliansoppositionen kandidater att de omedelbart lämna riksdagen om bygget inte startar.
Så jobbar vi med nyheter