Tuffare krav med den nya skollagen
I nya skollagen ska lärare ha lärarutbildning och utbildningi det ämne som den undervisar. Skärpningen av behörighetskraven medför kostnader för kommunerna och sätter igång en lärarkarusell.- Kommunerna har inte råd att fortbilda all personal. I stället kan det bli varsel och nyanställningar utifrån behörighetskraven, Sture Bryggman, skolchef i Luleå.
Nu är förbehållen borta och i skollagen står: "huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva."
Radikala förändringar
Det här påverkar kommunerna mycket, enligt Sture Bryggman.
- Två organisationsformer ställs mot varandra, det är arbetslagstanken mot behörighetsfrågan. Arbetslagstanken har grundat sig på att elever inte ska behöva träffa många lärare. Det kommer att bli fler lärare för varje elev, säger han.
Förändringen innebär stora strukturella omställningar främst från årskurs tre till sex.
- Det blir radikala förändringar där det i dag finns ett klasslärarsystem.
Samtidigt pågår en översyn av lärarutbildningen.
- Man plockar bort ett antal utbildningsmöjligheter som ger kompetens i ämnen som överhuvudtaget inte finns som skolämne. De blivande lärarna har förhoppningsvis en struktur som passar bättre till det rådande systemet.
Större rotation
Margie Söderqvist, rektor för Furuparksskolans förskoleklass till årskurs tre, säger att det är viktigt att rektorerna får styra vilken kompetens som lärarna de anställer har. Redan nu finns det lärare som får åka runt och undervisa vid flera skolor och det drabbar förmodligen fler i framtiden. Söderqvist ger exempel på hur det kan bli.
- Om jag till exempel anställer en musiklärare så får det konsekvenser för den lärare som i dag har musiken. Då är frågan om det finns resurser för heltid till den läraren. Det kan bli större rotation för lärarna.
Kommunerna har till 2015 på sig att fortbilda lärare som inte har behörighet.
Så jobbar vi med nyheter