– Det är alldeles för dåligt betalt för det jobb vi utför. Det är ett viktigt jobb som jag tycker att politikerna borde visa att de värderar högre, säger han.
Han arbetar på Lulsundets vård- och omsorgsboende; dag, kvällar och varannan helg. Och säger att han trivs med arbetsuppgifterna.
– Det är stressigt stundtals, och fysiskt krävande också. Men jobbet som sådant ger mycket energi tillbaka i form av de möten man har med människor. Även om det inte är lätt alla gånger.
Han började som vårdbiträde men för fyra år sedan utbildade han sig till undersköterska genom det erbjudande som gick ut med omvårdnadslyftet.
– Det var en bra grej, att man fick utbilda sig och arbeta samtidigt. Men lönepåslaget jag fick var bara 500 kronor per månad. Det borde skilja mer.
Efter drygt 15 år inom äldreomsorgen har han en lön på 24 500 kronor i månaden plus OB-tillägg.
– Det är tur att OB-tillägget finns, om man säger som så.
Erik Zetterström anser att 27 000 i månadslön vore rimligt för honom. Och att OB-tillägget borde höjas med 50 kronor i timmen.
– De säger att de tillämpar individuell lönesättning men i praktiken får alla i stort sett lika stor höjning. Någon chans att få en lönerevision och påvisa sina kunskaper och erfarenheter för att få upp lönen finns inte. Det borde det bli ändring på.
Erik Zetterström har dock noterat den satsning som Socialdemokraterna gör på undersköterskor i hemtjänsten, som erbjuds 1000 kronor extra i månadslön.
– Det känns väl sådär att det dyker upp strax före valet. Det är väl bra att man börjar någonstans men det borde vara 1000 kronor rakt av på alla. Jag förstår dock att det är svårt eftersom vi är många och det blir stora summor. Det är nackdelen att tillhöra en stor yrkesgrupp. Samtidigt tycker jag att samhället borde visa att arbetet är viktigt. Och vill man att folk ska söka sig till det i framtiden måste man göra det mer attraktivt, bland annat med lönen. Vill man ha kompetent personal måste det få kosta.
Han vill dock framhålla att han tycker att arbetsmiljön är god och att Luleå kommun gör en hel del positiva förändringar. Införandet av serviceassistenter som avlastar undersköterskorna är en åtgärd, ett schema som man inom enheten har stora chanser att påverka själv är en annan.
– Jag tycker att vi har en grundbemanning som fungerar hos oss men vet samtidigt att det finns andra boenden som har det betydligt tuffare. Vi har fem anställda på två avdelningar under vardagsmorgnar, då trycket är högst, medan de har fyra. Det gör stor skillnad.
Lösningen för att ta bort de delade turerna tillhör dock inte de positiva förändringarna, enligt Erik Zetterström.
– De ersattes med långpass i stället. Jag jobbar tolvtimmarspass var sjätte helg med två entimmesraster. Blev det bättre? Jag tycker inte det. I grunden är problemet för låg bemanning och det kvarstår. Det är ett oerhört slitsamt pass. Det positiva är att det kommer sällan.
För att behålla personal och attrahera fler i framtiden borde Luleå kommun i stället fundera över arbetstiden, anser undersköterskan.
– Det är många som väljer att inte jobba heltid. Det blir för tungt. Om man jobbade 80 procent och fick betalt för heltid skulle fler vilja ha jobbet och dessutom göra ett bättre jobb. Det är en vettig kompensation. Jag vet att det går. Min sambos syster jobbar på sjukhus i Göteborg och där har de genomfört det med bra resultat.