Norrbotten har ändå en bra position eftersom myndigheterna, bland annat landstinget och Luleå tingsrätt, tidigt valde telefontolkning som en huvudsaklig lösning.
– Norrbotten har legat i framkant länge. Telefontolkning är det enda sättet att lösa den situation som råder nu, säger Magnus Franzén, marknadschef och vice vd vid Språkservice.
Antalet uppdrag har exploderat i höst i takt med den ökade flyktingströmmen.
– Vi har 4000 uppdrag per dag ungefär. Det är en fördubbling jämfört med för ett år sedan. Tittar man bara på ökningen under hösten så är den 40-50 procent på vissa orter i södra Sverige. I Norrbotten är det hos landstinget det märks mest. Där har uppdragen ökat med 15-20 procent hittills. Och det ökar hela tiden.
Tidigare har Språkservice inte haft egna tolkar anställda. Nu har man ett drygt 30-tal och räknar med att ha 60 anställda vid nyår.
– Tolk har av tradition varit ett frilansyrke eftersom behovet fluktuerat mycket över tid. Men nu törs företagen anställa med de stora behov som finns, säger Magnus Franzén.
Språkservice har kontor i Malmö, Stockholm och Luleå. I Luleå arbetar tre förmedlare som tar emot och fördelar uppdragen.
– Jag skulle tro att det handlar om 300-350 uppdrag totalt som utförs per dag i Norrbotten.
Företaget har avtal med Luleå kommun, Piteå kommun, landstinget, Migrationsverket, polisen och domstolarna. Telefontolkningar står för 90 procent av uppdragen i Norrbotten, bedömer Magnus Franzén.
– Det är naturligtvis en billig och effektiv lösning för alla. Man sparar restid, miljö och pengar, och tillgängligheten ökar. Men det är också så att många föredrar telefontolkning. Det är en mer avskalad miljö, och det minskar risken för jävsituationer.
Vissa språk är mer efterfrågade än andra. Bristen på tolkar är störst i dari (Afghanistan), somaliska, tigrinja (Etiopien) samt arabiska.
Språkservice har hållit i egna utbildningar över två, tre dagar i Luleå. Men erfarenheten är blandad.
– Säg att 15-20 anmäler sig. Av dem kanske en tredjedel klarar alla tester och krav. Sedan verkar det som att många sugs upp av vissa verksamheter, Migrationsverket och kommunala boenden.
Magnus Franzén noterar dock att staten nu fördubblat anslagen till tolkutbildningar.
– Samhället är på efterkälken. Men det är bra att man vaknat. Det råder inte brist på människor som vill bli tolkar utan brist på utbildade tolkar.