På de öppna strandängarna vid havet växer arter anpassade sig till sura jordar som generellt inte är gynnsam mark för växtlighet. Här finns bara växter som tål det bräckta vattnet. På ängen finns delar som nästan inte har någon växtlighet alls. De nästan kala områdena kallas frätor, antingen är det saltfrätor eller svavelfrätor.
De sju medlemmarna i Föreningen Norrbottens flora går omkring på ängen, oftast med intresset riktat nedåt. Någon hittar en växt och gruppen samlas för att titta på och resonera om den.
Klapperstarr hittas. Den är rödlistad vilket betyder att det är en hotad växt, men ska man hitta den är det i Norrbotten.
– Det var roligt, jag har aldrig sett den förut, säger Ulf Zethreus, Piteå
För honom var fåglar det största intresset tidigare. Fågelskådare vill ju se ovanliga fåglar, och det vill växtintresserade också.
– Nog letar vi efter nya arter. Det är alltid kul att vara den som hittar en växt först, säger Zethreus.
Frida Snell har inte varit med i föreningen så länge. För henne är det biotoperna som är mest intressant.
– Jag läste till jägmästare och då var det skogen jag riktade in mig på. Nu tycker jag att det är kul att träffa andra med samma intresse och med mer kunskap och erfarenhet än jag. Det ger mycket mer att göra det här tillsammans med andra.
Föreningen har gjort tre band Norrbottens flora om Norrbottens flora. Det senaste projektet är att skapa en Pite lappmarksflora. Den görs av Föreningen Pite lappmarks flora.
0920-26 30 29