NÀr vi nÀrmade oss ErsnÀs pÄ midsommaraftonen slog himlen upp portarna pÄ vid gavel och ett skyfallsliknande regn föll över sörbyarna i LuleÄ. Men vÀl fram vid hembygdsomrÄdet var det som ingenting hade hÀnt.
DÀr var dansen runt midsommarstÄngen i full gÄng, med en tydlig devis hÀngande över de som dansade:
Det finns inget dÄligt vÀder, bara dÄliga klÀder.
Inne i Soldattorpet styrde Elaine Blomqvist hÀndelserna. Hon tyckte givetvis att det var lite synd med vÀdret.
â Det blir ganska trĂ„ngt hĂ€r inne. Annars sitter det mycket folk ute, sĂ€ger Elaine Blomqvist som trivdes med sin roll.
â Visst Ă€r det roligt. Men det Ă€r ganska mycket att tĂ€nka pĂ„.
Och visst var det mindre besökare Àn i vanliga fall, denna regniga midsommarafton.
Ebbe, 4, Adrian, 7, och Ludvig, 10, alla med efternamnet WÀnstedt, fanns pÄ plats tillsammans med deras mamma Fanny WÀnstedt.
Pojkarna hade sett fram emot lekar och tÀvlingar pÄ omrÄdet, men denna dag var det bara att gilla lÀget.
â Det finns ju fika och sĂ„. Men det Ă€r lite trĂ„kigt att det regnar, sĂ€ger Adrian WĂ€nstedt som tillsammans med sina bröder nu invĂ€ntade en spĂ€nnande dragning i ett lotteri â med en Ă„kgrĂ€sklippare i förstapris.
MÄnga hade sökt sig till friluftsmuseet HÀgnan i Gammelstad, ett par mil norr om ErsnÀs, trots vÀdret.
Vid entrén konstaterade en liten flicka högt till sin pappa, promenerandes genom en stor vattenpöl:
â Det hĂ€r Ă€r ingen bra midsommar.