Det står datorer på borden i klassrummet och studenterna har dubbla skärmar. Det som upptar allas intresse är inriktningsprojektet, en del i utbildningen för att fördjupa sig i ett ämne.
Erik Okfors, 23, pluggar datorgrafik och Daniel Lindgren, 28, datorspelsutveckling. De jobbar tillsammans med fem andra i en grupp som valt att göra ett spel tillsammans. Deras två kompetenser behövs för att göra datorspel.
– Om jag ska göra ett spel utan datorgrafik så blir det väldigt stelt, det blir bara kuber som åker omkring. Som programmerare tycker jag att det är kul hitta problemlösningar. Så älskar jag spel. Nu är det hinner jag inte spela så mycket, säger han. säger Daniel.
Det som gjorde att Erik Okfors intresserade sig för datorgrafikutbildningen var hans spelintresse.
– Jag är intresserad av tekniken för grafiken, till exempel figurers rörelsemönster, säger han.
Arbetet i gruppen började med en spelide, hur spelet skulle göras roligt att spela och hur många karaktärer det skulle innehålla.
– När idén var nedtecknad började vi titta på vilket som var nödvändiga karaktärer och vad den eller de ska kunna göra. En stor del är också att vi tvingas att begränsa oss, vi måste bestämma vad vi har tid med. Vi ska göra ett embryo till spelet på två månader, säger Erik.
Arbetsnamnet på spelet är The Cryptid. Spelet de utvecklar i projektet ska de fortsätta med i sommar, de har sökt stipendium. Tanken är att starta ett företag.
Datorgrafikstudenterna Regina Rova, 23 och Marika Hahn, 23, är med gruppen för The Cryptid.
Det som lockade Marika Hahn till utbildningen var först och främst ett stort konstintresse.
– Men jag spelar ju också naturligtvis. Nu när jag har en djupare förståelse för vad som behövs för att skapa ett spel letar jag efter det när jag spelar. Det kan sabba lite av känslan. Olika på spel har charm på olika sätt, oavsett om de är sociala, eller upplevelser av en berättelse, säger Marika.
Regina Rova säger att hon spelat så länge hon kan minnas.
– Jag har alltid velat göra spel. Att spela spel är en viktig process i att lära sig hur spel fungerar och för att förstå mediet. Så det är nödvändigt, säger Regina.
Det är få tjejer som utbildar sig till datorgrafiker och spelutvecklare och ofrånkomligt kommer vi in på frågan om varför det är så.
– Spelindustrin är väldigt mansdominerad och en majoritet av spelen har en manlig huvudkaraktär. Det är det manliga som används i reklam och affischer, säger Regina.
Det finns förstås också kvinnor i spelen, men de är ofta lättklädda.
– Kvinnor karaktäriseras på ett visst sätt, män vill se vackra kvinnor i spelen och då blir det bara en typ av kvinna, säger Marika.
Samtidigt säger de att utvecklingen går mot en förändring.
– Spelindustrin har tidigare bara riktat sig till den marknad som man tror finns, den består av unga män. Men det är dyrt att producera spel och man förstår att man måste ändra för att träffa bredare ytor och större grupper än de man riktat in sig på tidigare, säger Regina.
Regina och Marika ser sin del i förändringen också.
– Det kan vara avskräckande att söka sig till en mansdominerad industri. Men även om den är det, är den inte ovälkomnande, säger Marika
– Bara det att det blir en reaktion om vad vi gör betyder ju att vi bryter mot normen. När det inte blir någon annan reaktion än: ”Coolt” när jag säger att jag spelar spel, då har vi normaliserat det.