Norrbottens Medias reportage-team åkte ut för att stämma av läget inför februaris start.
Åsa Christensen, 43, och Marko Lassheikki, 35, i Luleå, med döttrarna Hanna, 8 år, och Emma, 6 år, tillhör dem som har vabbat mycket i februari genom årens lopp.
– Det blir bättre och bättre ju äldre barnen blir. Men de första åren när båda gick i förskolan var ingen lek, konstaterar Åsa Christensen.
Förkylningar och magsjuka tenderar att avlösa varandra och kulmen brukar nås i februari.
– Det verkar också finnas en lag som säger att barnen inte kan vara sjuka samtidigt. När den ena blir frisk blir den andra sjuk, så man kan inte göra bort vab-dagarna så effektivt som man skulle vilja, säger hon.
Den yngsta dottern har astma, vilket gör att förkylningarna ofta blir extra utdragna.
– Hon har lätt att dra på sig luftrörsproblem, berättar Marko Lassheikki.
Flera gånger har de övergått i lunginflammation. Vid två tillfällen har hon även drabbats av scharlakansfeber.
– Ena gången hade jag det på julafton, berättar Emma.
– Först hade hon vit tunga, sedan fick hon röd tunga, tillägger Hanna.
Barnen har också drabbats av andra smittsamma åkommor som till exempel tredagarsfeber, ögoninflammation, hårlöss och mollusker.
Men de verkar inte vara lika årstidsbundna. Den största skräcken är ändå vinterkräksjukan.
– Den är ju väldigt smittsam och då åker man ofta dit allihop, säger Marko Lassheikki.
– Vattkoppor verkar också jobbigt. Blir de sjuka en i taget i vattkoppor kan man behöva stanna hemma i en månad, säger Åsa Christensen.
När deras goda vänners barn hade vattkoppor försökte de medvetet få barnen smittade, för att få denna sjukdom avklarad en gång för alla medan barnen var små, då den förhoppningsvis skulle vara lindrigare. Men det lyckades det inte.
Åsa Christensen arbetar som kursansvarig på SISU idrottsutbildarna och Marko Lassheikki som distributionsingenjör på Luleå energi.
– Jag har turen att jag ibland kan jobba hemifrån och det händer också att jag kan kompa ut en del, säger Åsa Christensen.
– Vi brukar dela på vab-dagarna och pussla ihop det så att det funkar för båda, säger Marko Lassheikki.
Någon gång har de haft turen att en av deras föräldrar har kunnat hjälpa till. En period när det var riktigt långdraget tog Markos mamma från Övertorneå ut vab för barnen och kom och bodde med dem.
Ingen av dem upplever att arbetsgivaren ser snett på dem när de vabbar.
– Men själv kan man ändå få lite dåligt samvete för att kollegorna får ökad arbetsbelastning när jag är hemma och vabbar, säger Marko Lassheikki.
På Björkskatans hälsocentral träffar vi Elin Johansson, BVC-sköterska och Anna-Lena Zakari, distriktsläkare.
– Alla barn som kommer till BVC den här årstiden är ju lite snuviga, säger Elin Johansson.
– Det är min bild också. De är förkylda, snuviga och hostar, säger Anna-Lena Zakari.
Tipset är att tvätta händerna ofta och att stanna hemma två dagar efter att magsjukan har gått över.
Nästa stopp blir vid Sundets förskola, där Sara Gyllemalm arbetar som förskollärare i en barngrupp i åldern 1–3 år.
– Det brukar vara ganska mycket frånvaro och det börjar redan i januari. Vi har haft jättemycket magsjukor och förkylningar, berättar hon.
När det är som värst kan mer än halva barngruppen vara borta.
– De brukar gå litegrann omlott.
Även personalen kan drabbas.
– Man tror att man är immun när man jobbat så många år, men det är ändå några som har trillat dit.
För att minimera smittrisken har de noggranna rutiner för handtvätt bland både barn och personal. De använder handskar vid blöjbyten och spritar händerna efteråt. Om ett barn ser hängigt ut ringer de föräldrarna.
– Men det är svårt. Man kan bli smittad i affären eller var som helst.
Just nu går det magsjuka bland både barn och personal.
– Själv tror jag att jag är härdad och det är ju tur att någon står på benen. Men jag kanske åker dit också snart.
På Sunderby sjukhus arbetar smittskyddsläkaren Anders Nystedt. Han konstaterar att det går många epidemier vintertid.
– Influensa, vinterkräksjuka och RS-virus är infektioner som återkommer vid samma tid varje år.
När barnen vistas mer inomhus på vintern ökar smittrisken för luftvägsinfektioner och magsjukor.
– Det är en ytterst liten smittdos som krävs för att vinterkräksjukan ska spridas, konstaterar han.
Även bakteriella infektioner förorsakade av pneumokocker och streptokocker kan börja florera men är långtifrån lika vanliga.
De farligaste barnsjukdomarna – polio, röda hund, mässling, påssjuka och polio – finns det som tur är vaccin mot nu för tiden.
– En tröst för barnfamiljerna är också att det blir bättre med åren. Immunförsvaret blir vassare och vassare i takt med att man blir äldre. Och givetvis blir det också bättre till våren.
I familjen Christensen-Lassheikki på Porsöberget har det i perioder känts lite tröstlöst med allt vabbande. Men de kan även se en fördel med det.
– Man bondar ju med barnen på ett speciellt sätt när de är sjuka. Vi har tid att prata och pyssla. Så i måttliga mängder kan det ändå finnas något positivt med det, säger Åsa Christensen.
Hon är också tacksam att de är två som kan dela på det.
– Det kan inte vara lätt om man är ensamstående och dessutom får man minskar inkomst.
Barnen själva vill helst gå i skolan.
– Man vill ju inte missa något viktigt. Emma brukar vägra att låta mamma och pappa ta tempen på henne för hon vill inte veta om hon har feber – för då måste hon kanske stanna hemma, berättar Hanna glatt.