Läkare: Sjukvården behöver lära sig mer om postcovid

Hon är fortfarande inte återställd efter att ha drabbats av viruset under pandemins första våg i april 2020 och sedan fått en återinfektion två år senare.

– Jag har skador på blodkärl i hjärta och lungor. Trots att jag är en gammal maratonlöpare kan jag i dag få kärlkramp av att tvätta håret eller gå i trappor.

Lisa Norén är talesperson för Svenska covidföreningen med 4 000 medlemmar. Hon har skrivit boken "Postcovidlotteriet: om pandemins osynliga svans" och är övertygad att föreningen kommer att få fler medlemmar med tanke på den våg av ökad smittspridning som sveper över riket.

– Vi vet att ungefär var 20:e smittad kommer att dra en nitlott och drabbas av långvarig sjukdom. Vi håller inte med statsepidemiologen att coronaviruset vid det här laget kan jämföras med en vanlig förkylning. Det är positivt att vaccination verkar minska risken för postcovid, men även om risken är mindre så är den inte helt borta. Det upptäcks fortfarande nya fall med allvarliga efterverkningar.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka och sprida kunskap om postcovid i ett nationellt kunskapsstöd. Vid månadsskiftet ska en första delredovisning presenteras.

Lisa Norén liknar det vid en blind fläck som myndigheterna inte vill låtsas om. Patientföreningen fruktar att postcovid kan ha ett stort mörkertal.

– I dag är det ingen som vet hur många som drabbats i Sverige. Om vi använder en brittisk beräkningsmodell kan det handla om 50 000 svenskar som är jättesjuka. Sedan finns en ännu större grupp som har svårigheter att sköta hem, arbete och familj. Den kan bestå av runt 150 000 personer, tror Lisa Norén.

Hon har förhoppningar på forskning, en stor internationell studie som pågår bland annat vid Karolinska institutet i Stockholm, men efterlyser riktade åtgärder.

– Tyvärr kan vi konstatera att vården är inte lika bra över hela landet. Vi har medlemmar i Norrbotten som måste söka sig till andra delar av landet för att bli utredda och få hjälp.

Hon efterlyser att ett kunskapscentrum skapas i varje sjukvårdsregion för att möjliggöra en mer jämlik vård och får delvis medhåll av Stefan Stridsman, verksamhetschef på rehab medicin vid Sunderby sjukhus.

Fram till i våras remitterades patienter med postcovid till Garnis rehabcenter i Boden, men då fattades ett politiskt beslut att avsluta specialistvården för den gruppen av patienter.

– Flödet av patienter minskade, förklarar Stefan Stridsman. 

– Garnis är en liten enhet, där vi hela tiden försöker arbeta där vi får mest effekt för våra insatser. Även om den här gruppen av patienter inte längre får rehabilitering inom specialistvården, så kan de i stället hänvisas till rehab inom primärvården.

Är postcovid en svårbehandlad sjukdom?

– Det är samma problematik som med alla andra nya sjukdomar. Sjukvården behöver samla in mer erfarenheter. Vi ser i dag ett antal personer med långtidsbesvär. Vi vet inte hur många, men vi behöver lära oss mer för att kunna hjälpa patientgruppen på rätt sätt.

Flera regioner har, likt Norrbotten, valt att lägga ned sina regionala postcovidkliniker. Hur ser du på behovet av ett nationellt kunskapscenter? 

– Det vore bra om det går att göra en översyn av behovet av extra insatser och göra det utifrån ett nationellt och brett perspektiv, svarar Stefan Stridsman.