Alla stora investeringsbeslut föregås av debatt och Kulturens hus var en stor investering, 370 miljoner kronor till kulturen. Det säger Karl Petersen som tidigare var kommunalråd i Luleå.
– Det var när man utökade från att tala om ett konserthus till ett kulturhus, där musik, bibliotek och konst samlades som förslaget kunde få stöd. Det skulle inte vara möjligt att göra ett konserthus lika folkligt som Kulturens hus där exempelvis tusentals människor har vanan att besöka biblioteket varje dag, säger han.
Det fanns också redan budgeterat 80 miljoner kronor för att bygga om det gamla biblioteket, pengar som kunde läggas till ett helt nytt. Beslutet i kommunfullmäktige 2003 togs i nästan total enighet, 59 av 61, två i Miljöpartiet ville ha återremiss.
Kulturens hus förändrade Luleå, enligt Petersen.
– Det ökade på självkänslan, folk var stolta och Luleå blev en mjukare och varmare stad. Mentaliteten ändrades, kulturen har den kraften. Det påverkade också innevånarna så att taket för debatten lyftes, säger Petersen.
Han talar om att beslutet var proppen ur för byggandet i staden.
– När vi visade att vi vågade satsa, så vågade andra det också. Efter Kulturens hus-beslutet kom byggarna och sade att de också var villiga att satsa. Bostadsområdet Kronan var det som kom först och det har sedan blivit allt mer byggande. Samtidigt vände också konjunkturen uppåt, och det hade ju också inverkan.
Efter Kulturens hus kom andra saker också. Karl Petersen lyfter festivalen Musikens makt och att man anordnade den nordligaste Pridefestivalen i landet.
– Kulturens hus blev bättre än vad jag trodde det skulle bli. Första året hade det en miljon besökare. Nu uppskattas besökarantalet till 75 000 varje månad. Det är ett Luleå som besöker huset varje månad.
På Petersens önskelista finns en dansscen.
– Allt behöver inte vara på Kulturens hus. Vi har många scener och det är bra, men dansen skulle växa om det fanns en bra dansscen.
Är du stolt över att ha varit med och skapat Kulturens hus?
– Stolt är bara förnamnet. Det är fantastiskt att vi efter 50 - 60 år kunde komma till ett beslut kring Kulturens hus. Men det är farligt att slå sig till ro, folk vill ha nyheter, det är en utmaning att vara lyhörda för vad besökarna vill ha för utveckling. Man måste hela tiden tänka framåt.