Att leva så kallat vanlife lockar allt fler. Ett kompakt men ändå funktionellt boende på hjul verkar hetare än någonsin. 23-årige Wille Tamminen i Luleå lockades av tanken när han såg sin mamma och pappa bygga om en gammal Scania Vabis till huslastbil.
Han fick en Volkswagen Crafter av en kompis och sedan dess har han byggt om en hel del.
– Den hade en rätt spartansk inredning men jag tänkte hur jag ville ha det. Sedan har jag rivit och byggt om, berättar han.
Han har ändrat planlösningen lite och på den 2,2 meter yta som finns att tillgå i den 5,3 meter långa bilen har han lyckats bygga in, håll i er nu: handfat, kylskåp, spishäll, toalett, vatten och avlopp.
– Det är ju inte stort men jag tror att det ska funka. Nu kommer jag att kunna laga mat. Och ha färsk mat med mig. Det här kommer att bli bra, säger han.
Under vägen har han bollat tankar och idéer med sin pappa Jaska Tamminen som är finurlig och händig.
– Det är klart att det har varit mycket värt att ha min far bakom mig. Han gav mig bland annat råd hur jag skulle göra med avloppet. Men han har kommit med råd hela vägen, säger Wille.
Kylskåp och spis drivs på gasol. På taket finns också solceller där ett batteri laddas upp så att man bland annat kan ladda mobiltelefon och dator.
Under sängen står två batterier och en liten elcentral. Där fångas energin från solcellerna på taket upp och förs över till de två batterierna.
På så sätt sköts hela strömförsörjningen till boytan.
– Den vita dosan har en liten panel så att jag ser att solcellerna på taket fungerar.
Elektriciteten används nu främst till laddning av mobiltelefonen. Men Wille har ett drömprojekt där han vill skapa en liten biograf i miniatyr där filmer kan projiceras inne i bilen på ena långsidan.
– Det ska gå, tänker jag. Det är roligt att ha projekt och få klura och fundera på lösningarna. För mig är det en del av grejen, säger han.
Givetvis längtar han efter att få använda bilen. Han och ett gäng kompisar kommer då att åka till Benbrytarforsen över en helg.
– Det ser jag verkligen fram emot.
Projektet har inte varit särskilt dyrt. Själva minibussen fick han av en snäll kompis som inte hade tid att ta hand om den.
– Sedan är det väl köket från Ikea som har kostat cirka 7 000 kronor. Det har kanske landat på 10 000 kronor. Isolering i tak och väggar samt själva sängstommen fanns där redan när jag fick bilen. Det är inte jättedyrt beroende på vad man väljer för material, berättar han.
Hur mycket tid har du lagt ner för att få den så fin som den nu är?
– Jag gick och blev arbetslös ett tag så jag kunde vara och pilla med den i cirka fyra veckor i sträck. Åkte till garaget vid åttatiden på morgonen och åkte sedan hem åtta på kvällen. Då hade jag inte gjort någonting annat än att bygga på den här.
Hur har det varit att forma den här bilen till vad den är nu?
– Det har varit helt otroligt. Det är jättejättegivande att bygga och meka.
Något du kan rekommendera andra att göra?
– Verkligen. Det kostar lite och det tar ganska mycket tid men det är absolut värt det.
Vilken är den första längre resan som du kommer att göra med bilen?
– Jag kommer att ta den till Linköping på ett event i sommar.
Har bilen och skelettet något namn?
– Skelettet heter Charles. Bilens rättfärdiga namn från tidigare ägaren är Skåpis.
Och det får hänga med?
– Ja, det tycker jag.
Lycka till med Skåpis?
– Tack.