För åtta år sedan ville politikerna i Luleå kommun lägga ner Kvarnåskolan i Niemisel för att skolan hade för få elever. Men i byn fanns en vilja att driva skolan vidare, man hade också kraften att göra det och Kvarnå friskola startades.
Då gick ett tjugotal elever i skolan, nu är antalet elever 11.
Älvskolan i grannbyn Gunnarsbyn är en kommunal skola i Boden, och den har också hotats av nedläggning, men några beslut har inte tagits eftersom avståndet till skolan i Boden ansetts för långt.
I Gunnarsbyn minskar antalet barn i åldrarna 0 till 5 år med 55 procent fram till 2021.
Bägge skolorna har elever från förskoleklass till årskurs sex.
Det minskade barnantalet och de skärpta behörighetskraven för lärare gör att man nu utreder en sammanslagning.
Alternativet är värre
Yngve Johansson är ordförande i den Ekonomiska föreningen för Kvarnåskolan.
– Vi har drivit skolan i fem år och det har gått utmärkt. Nu har vi nått en smärtgräns när det gäller elevantalet och vi måste hitta en skollösning för området. Föräldrarna förstår det här. Händer inget nu kommer de välja andra skolor och då blir det ännu färre barn, säger han.
Alternativet till att en av skolorna läggs ner är att bägge försvinner, säger Johansson.
– Vi har bra diskussioner i arbetsgruppen och vi måste komma överens och det kommer vi att göra.
Pendling ger miljöpåverkan
Handlingsalternativ presenterades vid ett dialogmöte för medborgarna i byarna i veckan.
* En av byarna lägger ner skolan men behåller förskolan och eller fritidshem.
För den byn är det negativa att barnen får byta skola och får pendla med allt vad det innebär av miljöpåverkan och kostnader för skolskjutsar För eleverna i byn med skolan ökar möjligheterna till sociala kontakter. Möjligheterna till att bilda arbetslag för lärarna ökar och det blir lättare att klara behovet av behöriga lärare. Fler lärare har också möjlighet att jobba heltid.
* Att förskola, skola och fritidshem blir kvar i bägge byarna.
Elevantalet minskar och likaså kommer förskolorna få färre barn. Det blir problem att tillgodose behovet av behöriga lärare. Ovissheten om skolans framtid kvarstår.
I februari ska ännu ett dialogmöte ordnas och då ska man ha ett konkret förslag att presentera.