Det finns forskning som visar att små skolor är gynnsamma, framför allt för elever med utländsk bakgrund och med lägre socioekonomisk status. Det är tydligare för elever i de yngre åldrarna. Det kommer fram i en forskningsöversikt som Carl-Henrik Adolfsson, lektor och forskare vid Linnéuniversitet, gjort 2014. Han har tittat på skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation.
Han berättar att han fick uppdraget från Växjö kommun som var i Luleås situation, politiker ville lägga ner skolor, föräldrar protesterade och båda grupperna hänvisade till forskning. I rapporten har han gått igenom den mest betydande samlade internationella forskning i ämnet, det mesta från USA. Det finns knappt någon svensk forskning i frågan.
Det går inte att entydigt slå fast att skolstorlek har betydelse för elevers prestationer i skolan, säger han, men den amerikanska forskningen pekar ändå mot att yngre elever, exempelvis i engagemanget för skolarbetet på ett generellt plan, gynnas av mindre skolor.
– Det finns få belägg som visar att en stor skola skulle vara gynnsam, däremot verkar vissa grupper elever gynnas av den mindre skolan.
Men att skilja ut en påverkansfaktor, som skolstorleken, från alla de andra delarna som påverkar en skolas kvalitet är problematiskt, enligt Adolfsson.
Ett exempel som visar på det, är att de elevgrupper som visar sig gynnas av mindre skolor, är samma grupper elever som också visat sig gynnas av mindre elevgrupper enligt forskning.
– Är det så att man i små skolor av organisatoriska skäl har mindre elevgrupper än man har i större skolor? säger Adolfsson.
Det finns en osäkerhet i att direkt överföra nordamerikansk forskning till svenska förhållanden, bland annat vad som menas med en ”liten” skola. I USA är skolorna generellt är större och en skola som klassificeras som ”liten” är en med upp till 200, eller till och med, 300 elever.
Carl-Henrik Adolfsson tycker ändå att de utländska forskningsresultaten inte går att bortse ifrån.
– Jag har tittat på vad de breda riktningarna i studierna pekar på och på de tyngsta och främsta studierna. Jag tycker att man kan använda resultatet som ett diskussionsunderlag, säger Adolfsson.
Grunden till de föreslagna förändringarna handlar om att klara kommande lärarbrist enligt kommunen. Men finns det belägg för att större skolor gynnar rekryteringen av lärare?
I förslaget Framtidens skola lyfts lärarens kompetens som den viktigaste kvalitetsfaktorn fram. När det gäller lärares benägenhet att söka sig till skolor i en viss storlek finns inte lika mycket belägg.
Forskning visar att lärare har en mer positiv inställning och attityd till sitt arbete på mindre skolor än vad lärare har på större skolor. Lärares attityder och inställning till sitt arbete har inte enbart betydelse för deras arbetsmiljö, utan också för elevernas trivsel och skolresultat, det visar forskning från USA.
Samtidigt finns en norsk studie där slutsatsen är att små och stora skolor är mindre attraktiva för lärare. När lärare byter jobb är det medelstora skolor som lockar, i denna studie, skolor runt 300 elever.