Känslorna i Vitådalen är upprörda efter Socialdemokraternas tidigare löfte om att Vitåskolan inte skulle drabbas av nedläggning.
Läs mer: S-löftet om Vitåskolan
Läs mer: Råneå är att räkna med
Nu – när barn- och utbildningsförvaltningen återigen föreslår att skolan ska stängas – kommenterar Niklas Nordström varför partiet skrev debattinlägget, månader innan valet 2018.
– Vi ville visa vad vi gör för att vända utvecklingen i den norra delen av kommunen, dels byggandet av trygghetsboendet som ger rörlighet på Råneås bostadsmarknad, så att villor och lägenheter frigörs för barnfamiljerna, och dels flytten av servicekontoret som gav tio-15 jobb till Råneå.
Han nämner även satsningen inom Luleå Näringsliv, som har placerat en heltidstjänst i Råneå.
– Jag fick precis höra från Region Norrbotten att det har tillkommit flera tillväxtprojekt tack vare den satsningen. Väldigt positivt.
När det gäller debattinläggets löfte om Vitåskolan, vill inte kommunalrådet backa från det – trots att mycket nu talar för att skolan läggs ned redan i höst.
– Du måste alltid agera utifrån den situation som du hade där och då. Nu vet vi att det är ett betydligt tuffare läge ekonomiskt, som gör att vi måste pröva allt i varenda verksamhet. Då får vi se hur det blir med Vitåskolan.
Han konstaterar att den politiska prövningen dröjer fram till barn- och utbildningsnämndens möte den 24 april.
– Men alla frågor som förvaltningen lyfter fram – läget ekonomiskt, dessutom lärarbristen – är sanna och relevanta. Vi har för mycket lokaler. Det är fakta.
Men det kände väl S till även när ni skrev debattinlägget?– Att kommunens ekonomi skulle bli kärvare, sa jag redan förra våren.
Hur vill du bemöta de kritiker som tvärtom kallar löftet om Vitåskolan för "valfläsk"?– Allt det vi gör är givet den kunskap och information som vi har för stunden. När inlägget skrevs hade vi ingen aning om att skatteutjämningssystemet skulle drabba oss med minst 80 miljoner kronor extra. Det är ny kunskap, säger Niklas Nordström och syftar på regeringens förslag om ett förändrat utjämningssystem som gör att Luleå blir en av landets mest utsatta kommuner.
Läs mer: Niklas Nordström: "Vi är bekymrade"
Han har samtidigt svårt att se några alternativa scenarion till en stängning av Vitåskolan som, med sina 52 elever, genererar en årlig besparing på drygt tre miljoner kronor, enligt förvaltningens beräkningar.
– Behåller vi lokaler, måste vi säga upp personal. Det är bara de två paramentrarna vi har att förhålla oss till. Vi ser över lokalytorna för att så långt det går behålla personalen. Och förvaltningen har ju lagt sina förslag, de har motiv för dem.
Så mycket talar för att ni går på tjänstemännens linje?– Det kan jag ändå inte säga, eftersom det är barn- och utbildningsnämndens beslut.
Vad tycker du om det det hätska debattklimatet i sociala medier?– Aldrig roligt med skolnedläggningar. Att människor i ett vanligt normalt tonläge uttrycker besvikelse eller har egna förslag, det får man förstå. Men ingen politiker gör detta för att jävlas med någon. Vi gör det för att ta ansvar för situationen. Vi har inte mer pengar eller fler lärare, och då måste vi agera utifrån det.
Hur ser du på kommunens mål om en levande landsbygd?– Det är just därför som vi pekar ut Råneå som en viktig "nod", knytpunkt, för den norra delen av kommunen. Det är där kraftsamlingen görs, inte minst vad gäller Råneåskolan. Däremot kan vi aldrig garantera att alla byar i Luleå får samma utveckling, säger Niklas Nordström.