Luleå
Robin Enander, juridisk expert när det gäller hatbrott, har under flera år verkat som talesperson för den politiskt obundna ideella föreningen Juridikfronten. Han är helt säker på att ökningen till stor del beror på föreningen näthatsgranskaren.
– Jag tror att dom ensam står för hela den här ökningen av anmälningar av hets mot folkgrupp på internet, säger Robin Enander.
Efter ett antal år med en relativt jämn ström av anmälningar av blev ökningen dramatisk under 2017, med fördubblade siffror sett över hela landet.
Polisens region nord, där Norrbotten ingår, är inget undantag. Jämfört med 2016 strömmade 175 stycken anmälningar in till polismyndigheten förra året. 90 procent fler än året innan.
För sex år sedan, 2012, upprättades endast sex anmälningar.
– Det är inte på grund av att brottsligheten har ökat, utan mer att den har blivit synlig i och med dessa aktörer som uppmärksammar brott på sociala medier, säger Robin Enander.
Näthatsgranskaren består av 15 personer som är allt från samhällsvetare och systemtekniker, till juridiskt utbildade personer och före detta poliser. Föreningen bildades för ett drygt år sedan.
Projektledaren Tomas Åberg uppger att näthatsgranskaren stod för 57 anmälningar om hets mot folkgrupp inom polisens Region Nord 2017. Av dessa gick åtta stycken till åtal.
Sett över hela Sverige stod näthatsgranskaren för 800 anmälningar förra året.
Det är en stor del av alla misstänkta brott som begås på internet, eftersom det totala antalet består av samtliga brott inom kategorin. Det handlar om allt från klotter, till att en person säger något med denna innebörd till en annan person eller grupp.
– Det är framför allt mot muslimer som hatet riktas mot. Så ser det ut även i Region Nord, säger Tomas Åberg.
– I normala fall brukar det komma in 10 till 15 åtal om hets mot folkgrupp på nätet. Förra året fick vi upp lite drygt 70 stycken som gick upp till åtal i hela landet.
Robin Enander menar att ideella föreningar har synliggjort ett problem som i dag börjar ge rättsligt resultat.
– Vissa människor, som har den här typen av åsikter, har upplevt att internet har varit en frizon, för det händer ingenting när man skriver sådant där, säger Robin Enander som ser mycket allvarligt på denna typ av brott.
– När den här typen av retorik normaliseras, så leder det till att människor radikaliseras. I många av de här fallen erkänner de det de har skrivit. Men de tycker att åtalet är en slags åsiktsförföljelse. Där har samhället en stor pedagogisk uppgift, att förklara att varför vi har den här hetslagstiftningen. Det handlar inte om att man vill kväsa den fria och öppna debatten. Lagstiftningen instiftades i nära anslutning till andra världskriget, där vi fick se den yttersta konsekvensen av rasistisk propaganda. Och det måste man nå ut med. Annars är ju risken att de här personerna döms och inte förstår varför – och blir arga.
Därför behövs utbildningsinsatser i samhället, menar Robin Enander.
– Man tycker att man har gett yttryck för en åsikt som är legitim. I de flesta fall ändrar inte en fällande dom på det. Där behöver man göra andra utbildningsinsatser som förklarar varför vi har den här lagstiftningen. Annars är det tomma slag i luften. Det är självklart bra, det finns ett signalvärde att människor fälls för den här typen av brott. Men man måste jobba för att människor ska förstå att vi behöver den här lagstiftningen.
En nationell plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott har upprättats av regeringen.
Speciella hatbrottsgrupper, som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö, får från och med i år 10 miljoner kronor extra för sitt arbete. Alla polisregioner får dessutom ett tillskott på 1,2 miljoner kronor för förtroendeskapande åtgärder i grupper som är särskilt utsatta för demokrati- och hatbrott på lokal nivå.