– Hemma är alltid hemma. Även om det blir en blixtvisit så är det skönt att komma hem här över helgen och ställa om tiderna och lämna av lite väskor innan man sticker iväg med landslaget, säger Anders Nilsson när flundran är uppäten.
Paneringen ligger dock kvar på lunchtallriken. Anledningen till det är den kostförändring som han har gjort efter vitaminbristen som han drogs med förra säsongen.
Den orsakade extrem trötthet, missade matcher och månader av ovisshet.
"Lite semester"
Sen ett bra tag tillbaka är Anders Nilsson återställd och mycket har hänt. En ny klubblagssäsong har passerat och förra tisdagen ändrades semesterplanerna.
Då ringde landslagets målvaktstränare Stefan Ladhe och frågade om Luleåsonen är sugen på att lira VM i vitryska Minsk.
Målvakten tvekade aldrig, han svarade ja direkt.
Sen gick det snabbt.
– Jag var väl inställd på att komma hem och ha lite semester. Det var därför jag inte heller hade någon brådska efter säsongen. Jag tog tid på mig att sälja bilen där borta och packa ihop lägenheten, lite såna där praktiska saker. Sen när de ringde fick jag lite bråttom. Då var det bara att slänga mig på första planet vi kunde hitta.
En sak har komplicerat till det: Osäkerheten kring nästa säsong. Det har gjort att han har haft en hel del att slutföra innan han satte sig på flyget över Atlanten.
– När jag inte har något kontrakt har det blivit lite mer att ta hand om i USA. Annars hade jag lämnat bilen, nu fick jag sälja av den. Sen fick jag tänka lite mer på förråd för möbler och det har varit mer saker att plocka med sig hem. Bland annat alla vinterkläder. Så det var lite mer att avsluta i och med att man inte vet hur det ser ut nästa säsong.
"Jag spelade bra"
Under den sjukdomsfyllda fjolårssäsongen blev det bara 21 matcher i AHL. Den här vintern har han dock studsat tillbaka. Redan i november kallades han för första gången upp till NHL och i sina två första matcher på två år i världens bästa liga sattes han verkligen på prov.
På andra sidan isen stod Pittsburgh och Washington, eller Sidney Crosby och Aleksandr Ovetjkin om man vill se det så.
– Det gick rätt bra även om vi torskade i förlängning till slut. Jag spelade bra i de matcherna också och jag hade rätt mycket att göra. Sen hade jag väl två, tre matcher efter det som gick betydligt sämre, säger han och tillägger:
– Det var lite mitt signum innan jul, det var mycket upp och ner.Jag hade lite sviter från magproblemen året innan. Jag kanske var fysiskt återhämtad men inte mentalt, det låg kvar lite i huvudet. Jag hittade som ingen kontinuitet i mitt spel.
Vad var det för typ av sviter?
– Jag tror det var mer att jag kände av att jag missade mycket förra året. Och när spelet inte stämde började jag fundera på varför det inte funkar och om det är något från förra året. Men när jag kom över det och slutade tänka kom spelet tillbaka.
Vill spela NHL
Lite krasst kan man säga att en tänkande hockeyspelare inte är någon bra hockeyspelare. Och när Anders Nilsson slutade fundera började han leverera. I februari dominerade han i farmarligan och i månadsskiftet blev han återigen uppkallad till NHL. Där blev han kvar hela säsongen och han vann sju av de tolv avslutande matcherna.
– Jag fick spela mycket och jag kände mig bekväm. Jag gick bara ut och spelade och tänkte bara på att jag skulle rädda pucken, inte på att jag var i NHL och måste prestera. Det är då man spelar som bäst och då kom resultaten med mig.
Det har nu gått tre säsonger sen Anders Nilsson skrev på ett treårigt tvåvägskontrakt (kort sammanfattat: Man kan hamna i både NHL och AHL och lönen i farmarligan är betydligt sämre) med New York Islanders.
Precis som övriga målvakter i organisationen har han nu ett utgående avtal – och han vet vad han vill även om parterna ännu inte har börjat kontraktsförhandla.
– Mitt mål är att vara kvar där borta, jag vill vara kvar där. Men sen har jag sagt åt dem att om jag ska komma tillbaka så vill jag spela i NHL. Jag vill inte komma tillbaka på ett nytt tvåvägskontrakt och riskera att spela i AHL igen. För att jag ska fortsätta utvecklas så börjar det bli dags för mig att prova på något nytt och att ta steget upp till NHL är som det optimala, säger Nilsson och utvecklar:
– När jag fick spela mycket matcher nu på slutet så kände jag att jag kan prestera och spela bra. Att få komma upp där på permanent basis känns som ett naturligt steg, därför känner jag att spel i AHL i en säsong till skulle hämma min utveckling. Det blir som att ta ett steg tillbaka.
Om du inte får ett envägskontrakt, vad händer då?
– Det beror lite på vad de kommer med för tvåvägskontrakt och vad de har för lösning till det. Säg att de skulle komma med ett där vi är två jämnbra andramålisar och att vi kommer att växla, att man är uppe en månad i taget eller något sånt. Det skulle kunna vara en sak som jag eventuellt skulle komma över på, men skulle jag få samma kontrakt som jag har haft nu kommer jag tacka nej till det och i såna fall leta någonstans här i Europa.
Om det blir Europa, är det då KHL som lockar?
– Jag håller väl alla dörrar öppna men blir det Europa så känns det som att jag vill spela i bästa ligan, och det är väl KHL. Sen ska ju allting stämma där också, det är inte pengarna jag vill åt utan jag kommer först och främst leta bra utvecklingsmöjligheter.