Snö som snö – eller? För forskare på LTU är det av högsta intresse att lära sig mer om hur snön, liksom slask till is och allt däremellan, ser ut strukturmässigt.

Doktoranden Lavan Kumar Eppanapelli demonstrerar en av de metoder som forskarna använder vid parkeringen bakom E-byggnaden på universitetsområdet.

– Snö och is reflekterar ljus olika beroende på vilken vinkel som man belyser dom med. Så det vi gör här är att lysa med en lampa på snön i olika vinklar och sedan mäter vi reflektionerna. Den här datan analyseras sedan med hjälp av dataprogram.

Artikelbild

| Portabel teknik. Lavan Kumar Eppanapelli demonstrerade en av de tekniker som forskarna på LTU använder för att få mer kunskap om snö. Tekniken med att belysa snö gör att de kan få en bild av snöflingornas yta. Forskarna har även lyckats föra tekniken portabel

På det sättet kan de klassificera vad för slags snö som och upptäcka skillnader som inte är synliga för blotta ögat. Johan Casselgren, biträdande lektor, menar att det finns flera industrier som är intresserade av forskningen.

– Det praktiska användningsområdet är ju egentligen utvecklingen av vinterdäck. Eftersom broms- och antisladdssystemen i bilarna börjar bli så avancerade så måste du ha koll på väglaget och se till att det är exakt samma så att du kan utföra tester som går att repetera.

Kvalitetssäkrad snö är även något som skidsporten kunna dra nytta av.

– Speciellt under tävlingar då det är viktigt att kunna leverera en specifik snökvalitet.

Artikelbild

| Snöns Carl von Linné. Johan Casselgren menar på att det kan vara intressant att ta reda på som fysikaliskt definierar olika typer av snö. "Det är egentligen det vi vill göra; att koppla något fysikaliskt till de olika namnen vi har på snö. Att artbestämma snön kan man säga".

Han tillägger:

– Det vi även vill göra är att koppla något fysikaliskt till de olika namnen vi har på snö. Att artbestämma snön kan man säga.

Artikelbild

| Precisionsarbete. I behållaren finns ett snöprov och det infraröda ljuset kommer att skära igenom ge en bild av ett utsnitt av provet. Sedan måste forskarna flytta behållaren millimeter för millimeter tills att de fått en bild på hela snömassan..

Den andra tekniken visas upp av Eynas Amer och Erik Olsson. Där används infrarött ljus för att belysa snön. Projektet är i sin linda och just nu håller de på att bygga upp tekniken genom att sätta ihop flera komponenter som bland annat linser, speglar, en kamera och infrarött ljus. De tar bilder av en tejpbit som de sedan analyserar.

– Vi är i början av utvecklingsfasen och vi inte har börjat med snö än. Så just nu har vi inte någon aning om hur bilderna kommer att se ut. Men det är det som är kul med nya tekniker, säger Erik Olsson.

Artikelbild

| Unik satsning. Tekniken att använda infraröttljus för att belysa en inre strukturen av molekyler har använt sförut. Men att tillämpa tekniken på snö är unikt för LTU. Erik Olsson och Eynas Amer berättar att de i nuläget använder en tejpbit som studieobjekt men hoppas kunna starta med snö inom kort.

För varje bild så måste behållaren med snö kunna flyttas några millimeter i taget för att forskarna sedan ska kunna sätta ihop en tredimensionell bild med hjälp av datorprogram.

Är det inte tidskrävande?

Artikelbild

| Hög upplösning. "Med microtomografisystemet kan vi skanna ett snöprov och få bilder med hög upplösning. Det tar ungefär två timmar så det är viktigt att kunna behålla temperaturen på samma nivå under hela perioden" berättar Fredrik Forsberg.

– Ja, men det är "business as usual" i forskarvärlden, säger Eynas Amer, som trots det uppskattar och motiveras av precisionsarbetet.

Som referenspunkt används ett mickotomografisystem. Fredrik Forsberg berättar att maskinen med röntgenstrålar kan ta liknande bilder av snöns inre struktur. Han liknar den med datortomografi på sjukhus som ger en bild av inre organ.

Artikelbild

| Testing testing. En bit tejp används i nuläget medan forskarna arbetar med att ställa in tekniken.

– Bilderna vi tar med den här tekniken blir som ett facit på hur snöstrukturen ser ut jämfört med de andra teknikerna som är under ständig utveckling. Samtidigt kommer vi kunna hitta nya pusselbitar genom att jämföra resultaten från de olika teknikerna.

Vad blir skillnaden?

Artikelbild

– En stor skillnad är att det här är labbteknik medan de andra förhoppningsvis kommer vara portabla och vi kommer att kunna gå ut och analysera snön på plats.

ltu