Intressorganisationen Norrbottens kommuner, med forsknings- och utvecklingsarenan FoUI, arrangerar en två dagar lång konferens på Kulturens hus, med start på onsdag.
"Växa eller krympa", som den kallas, samlar en mängd föreläsare, däribland journalisten Po Tidholm som med aktuella SVT-serien "Resten av Sverige" väcker nytt liv i debatten kring hur landsbygden ska överleva.
Samtidigt som Sveriges folkmängd ökar rekordsnabbt var Norrbotten enda län där aktuella befolkningssiffran (2015: 249 733) m-i-n-s-k-a-d-e i fjol.
Över en femtonårsperiod har länet förlorat över 14 000 invånare, visar siffror från Statistiska centralbyrån.
För konferensaktuelle föreläsaren Lars Westin, professor i regionalekonomi vid Umeå universitet, kommer inte statistiken som någon överraskning.
– Det händer mycket i resten av Sverige, vilket skapar jobb och attraktionskraft. Dessutom visar nästan samtliga Norrlandslän negativa födelsenetton – fler norrlänningar dör än föds.
En klen tröst är att Norrbotten inte är värst plågat av avfolkningen, historiskt sett.
– Västernorrland är det sämsta länet. De har förlorat 50 000 människor sedan 50-talet. Norrbotten har ändå klarat sig hyfsat jämfört med dem, säger Lars Westin.
Å andra sidan har befolkningskurvorna för Västerbottens län pekat spikrakt uppåt de senaste åren.
– De har ”alltime high”. Det har aldrig bott så många människor i Västerbotten som nu.
Varför går det bra för Västerbotten, jämfört med andra Norrlandslän?
– Min analys är att det finns en stad (Umeå, reds anm) som har vuxit kraftigt där. Luleå, även Sundsvall, har inte alls vuxit i samma hastighet.
Detta trots att Luleå i fjol utsågs till såväl ”Årets tillväxtkommun” och ”Norrlands superkommun”.
– Tillväxten har inte varit tillräckligt stark i Luleå. Först om en stad växer i ett län har fler möjlighet att stanna kvar i länet – även om de flyttar från sin hemkommun. Då blir det bättre flygplatser, bättre kommunikationer och handel med mera.
För att övriga Norrlandslän ska vända trenden måste de således erbjuda mer attraktiva stadsmiljöer, menar Lars Westin.
– Då blir man också mer attraktiva för kvinnor. Urbana miljöer där kvinnor kan få jobb har varit alldeles för svaga i Norrlandslänen och beslutsfattare har varit mot städernas utveckling, säger Lars Westin.
Norrland har också fastnat i ”naturresursfällan” för länge.
– När industrialiseringen började gå ner, var städerna i Norrland för svaga för att ställa om till tjänstesamhälle.
Men kan tjänstesektorn skapa lika många jobb som industrisamhället?
– Självklart, bara man skapar starka städer. Vill man ha en stark landsbygd måste man ha starka städer och attraktionskraft för kvinnor, säger professor Lars Westin.