Vid den här tiden ifjol gjorde NSD ett reportage om Mayadas och dottern Stellas livsfarliga fsärd i en överfull liten gummibåt över Medelhavet under flykten från Syrien till Sverige. En färd som hade kunnat sluta i katastrof om inte den grekiska kustbevakningen hade kommit och undsatt båten som drev omkring i vågorna. Stella, i dag två år och nio månader gammal, skulle precis börja i förskolan i Råneå.

Mayada och Stella hade nått tryggheten, men kvar fanns maken Mahmoud. De visste inte om han också skulle klara av att ta sig till Sverige.

Vi träffas i Röda korsets återvinningsbutik invid torget. Anita Johansson och de andra kvinnorna som driver butiken skiner upp när de ser Mahmoud komma in genom dörren.

Artikelbild

| Ett år tidigare. För ett år sedan var Stella och mamma Mayada Drakasali intervjuade i NSD om flykten i en gummibåt över Medelhavet som var nära att sluta i katastrof.

– Han är en klippa. Så fort jag behöver hjälp kan jag ringa honom. Han säger alltid: Ring, jag kommer, berättar hon.

Råneåbornas engagemang för sina asylsökande är vida känt och har hållit i sig i mer än 15 år. Tre dagar i veckan erbjuder frivilliga lärare svenskundervisning för dem som inte har fått börja på SFI ännu. De har också matlagningskvällar tillsammans.

Mayada och Stella fick ett varmt mottagande och trivdes genast i samhället.

Sju månader senare, den 4 januari i år, var det Mahmouds tur att försöka ta sig över Medelhavet.

Artikelbild

| Ny hemvist. Råneå är Mahmouds Makkiehs nya hemvist. Än så länge väntar han fortfarande på uppehållstillstånd, men han hoppas att snart få ett positivt besked från Migrationsverket.

– Jag fick låna pengar av mina vänner och sålde mina ägodelar för att ha råd med resan, berättar han.

Men de som arrangerade båtresorna över Medelhavet var inga seriösa människor slår han fast. Båten började ta in vatten och passagerarna ombord beslutade sig för att svänga in mot land igen. De klarade sig med nöd och näppe men efter dem kom ytterligare en gummibåt som sjönk med 40 personer.

Artikelbild

| Hjälp. Mahmoud Makkieh hjälper Anita Johansson, Röda korset, med de tunga säckarna. För honom är det självklart att återgälda det han kan till Råneåborna som har gett honom så mycket.

Mahmoud tog sig tillbaka till ursprungsplatsen och satte sig på en ny båt några dagar senare. Den här gången tog sig han och de 60 andra passagerarna hela vägen över havet till en grekisk ö.

Därefter färdades han med tåg eller gick till fots genom Europa. Så fort han satte sin fot på svensk mark bad han att få åka direkt till sin hustru och sin dotter i Råneå.

Artikelbild

| Dribbelteknik. Mahmoud Makkieh lär ut dribbelteknik till Alina Sundqvist, 12 år, i IFK Råneås basketlag flickor 03/04. I bakgrunden Tea Karlsson och Layal Almanak.

Tre dagar senare återförenades han med sin fru och dotter.

Mayada slår armarna om honom när det lyckliga ögonblicket kommer på tal.

Artikelbild

| Tillsammans. I dag har Stella, två år, båda sina föräldrar hos sig igen. Mayada Drakasali och Mahomud Makkieh återförenades i januari i år.

Kylan var lamslående, det var minus 42 grader den dagen, minns Mahmoud och ler.

– Men för mig var det som att mitt liv kom tillbaka, säger han.

Artikelbild

| Instruktioner. Tea Karlsson, 13 år, i IFK Råneås basketlag flickor 03/04 får instruktioner av Mahomud Makkieh. I bakgrunden Alina Sundqvist, 12 år.

Mayada och Stella hade precis fått sina uppehållstillstånd när Mahmoud anlände till Sverige, vilket innebar att de förväntades lämna sitt asylboende i Råneå inom en vecka för att bosätta sig i Älvsbyn.

– På Migrationsverket sa de att jag kunde stanna i Råneå, men inte min fru och mitt barn.

Artikelbild

| Egen lägenhet. Mitt i centrum har Råneåborna lyckats ordna en lägenhet till familjen. Här känner de trygghet.

Men varken Mayada eller Stella ville flytta. Stella trivdes i förskolan och Mayada i Råneå.

Råneåborna bestämde sig för att hjälpa dem och ordnade med en sommarstuga i Kängsön där familjen fick bo tillfälligt.

Artikelbild

| Uppskattad. Mahmoud Makkieh är en uppskattad baskettränare i IFK Råneå.

Varje morgon promenerade Mahmoud in till förskolan i samhället med Stella i barnvagnen.

– Jag tappade 20 kilo, berättar han och skrattar.

Artikelbild

| Resurs. Mikael Sundqvist ser Mahmoud Makkieh som en stor resurs i IFK Råneå. "Han har bra teknik och är bra på att lära ut så att de förstår", säger han om lagets nya tränare.

Efter fyra månader fick de flytta in i den lägenhet de nu bor i, en tvåa alldeles intill en lekpark i centrum.

– Det var många som ställde upp för oss. Jag vågar inte nämna några namn, för då riskerar jag att glömma någon, säger Mahmoud.

Artikelbild

| Tränarteam. Mahmoud Makkieh och Mikael Sundqvist ska leda IFK Råneås flickor 03/04 i basketserien i höst.

Mayada pluggar svenska på Komvux och på Hermods. Mahmoud är fortfarande asylsökande och har därför inte fått börja på SFI ännu, men han vill ändå göra någonting meningsfullt på dagarna. Han har engagerat sig i Mattecentrum där han undervisar ideellt i matematik. Han hjälper till så mycket han kan hos Röda korset. Och så är han assisterande basketcoach i IFK Råneå.

– Råneåborna stöttade min fru och dotter när jag var borta och de har hjälpt mig när jag kom hit. Nu vill jag hjälpa Råneå. Och även om jag får ett jobb i framtiden vill jag fortsätta med det.

Artikelbild

| Engelska. När Mahmoud Makkieh håller i träningarna får flickorna träna sin engelska. Men han lär sig mer och mer svenska efter hand.

Mahmoud är utbildad kemist med flera års arbetslivserfarenhet och hoppas kunna fortsätta inom sitt yrke i Sverige. Han har redan sökt ett jobb i Piteå, berättar han. Men först och främst vill han lära sig svenska och så fort han får uppehållstillstånd ska han börja på SFI. Hur lång tid det kommer att ta är oklart, men väntetiden kan vara över ett år.

När han ser nyhetsrapporterna från Syrien känner han en stor sorg. Men det är svårt att prata om det.

Artikelbild

| Sorg. Utåt är Mahmoud Makkieh oftast glad och positiv. Men inom sig bär han en stor sorg. En sorg över sitt hemland Syrien som förstörts av krig.

En månad efter sitt bröllop var han och Mayada tvungna att lämna sitt hem. Han har själv bevittnat bombningar och strider. Av de vänner han hade har hälften dödats i kriget. Mer än så vill han inte berätta, det är för smärtsamt.

– Jag ser lycklig ut på utsidan, men djupt i mitt hjärta är jag väldigt ledsen – när jag tänker på vad som händer med vårt land, vi kämpade för frihet och istället blev det krig. Och inte vilket krig som hels, det är ett brutalt krig. Alla grupper strider mot alla. Barn dödas. Vi har två miljoner hemlösa i Syrien. Och vad kan jag göra åt det?

Artikelbild

| Hemma. Att komma in i ett nytt samhälle kan ta lång tid. Men i Råneå kände sig Mahmoud Makkieh hemma på en gång.

Både Mahmouds och Mayadas familjer är splittrade och utspridda i olika länder. Några är kvar i Syrien och dem är de särskilt oroliga för.

Tror du att Sverige kommer att bli ert nya land?

Artikelbild

| Hemma. Att komma in i ett nytt samhälle kan ta lång tid. Men i Råneå kände sig Mahmoud Makkieh hemma på en gång.

– Ja, jag hoppas det. Här känner jag att jag kan hjälpa min familj att vara trygg och att jag kan vara en del av det svenska samhället.

Att de kommer att fortsätta att bo i Råneå är en självklarhet.

Artikelbild

| Tillsammans. Idag har Stella, två år, båda sina föräldrar hos sig igen. Mayada Drakasali och Mahomud Makkieh återförenades i januari i år.

– Det brukar ta tid att komma in i ett nytt samhälle, men här kände vi oss hemma på en gång och vi har många vänner, mest svenska. Vi har tagit beslutet att vi inte kan flytta från samhället, så vi stannar här. I Råneå.

Klockan är kvart i sex på kvällen och två bilar med basketungdomar och tränare stannar till utanför lägenheten. Det är flickor 03-04 som ska träna basket i Persöskolan i kväll. Mikael Sundqvist och Mahmoud håller i träningen tillsammans. Flickorna börjar studsa bollarna på gymnastikgolvet och dribblar mot korgen.

–  Bra där! Bra där också, ropar Mahmoud när någon sätter sin lay-up.

– Jag spelade basket i tio år när jag var yngre. Nu är jag lite för gammal för att spela själv, men jag vill gärna vara coach, berättar Mahmoud.

Hans insats är uppskattad.

– Ja, det är ju fantasiskt. Han har bra teknik och är bra på att lära ut så att de förstår. Det är precis det här vi behöver i IFK Råneå, hans erfarenhet och entusiasm. Så det är ju perfekt, säger Mikael.

Ni kommer att bli vassa i IFK Råneå?

– Ja, Mahmouds mål är ju att vi ska vinna serien i år, säger Mikael Sundqvist leende.