Jurygruppen med tre skådespelare och en regissör vid Norrbottensteatern har alla ett särskilt förhållande till semlan.
Rasmus Lindberg, 35, regissör, säger att bakverket varit en ständig följeslagare.
– Jag brukar baka själv, men det är ganska svårt. Det är bullen som är det viktigt, det ska vara en balans mellan kardemumman och sötman. Så det där om grädden ska sötas, säger han.
Karin Paulin Ek, 43, skådespelare, äter mycket semlor, säger hon. Hon är den som initierat att få testa semlor och velat göra det fler år.
– Den tidigaste semlan var på juldagen ett år. Jag är en smaskfia och älskar semlor, mandelmassa är helt underbart.
Gustav Ekman Mellbin, 32, skådespelare, älskar semlor.
– Min kärleksrelation inleddes tidigt och blommade nog under gymnasietiden. Då var det ett "semmelkrig" i Västerås där jag bodde och priserna pressades, säger han.
Therese Lindberg, 39, skådespelare har ätit semlor på sin födelsedag.
– Då fick jag alltid semmeltårta. Jag tycker att mandelmassan är viktig, mycket crunch ska det vara, säger hon.
I teaterns fikarum med utsikt över norra hamnen dukades det upp, elva olika semlor från Luleås fik och butiker. Testet är ett blindtest och juryn vet inte varifrån semlorna kommer. En efter en avsmakades godsakerna. Vissa semlor var juryn oenigt kring.
Till exempel tyckte Therese Lindberg ganska bra om Uniks semla.
– En liten semla och det tycker jag är bra, den ser lite lagom ut, god crunch i mandelmassan.
Medan Gustav Ekman Mellbin tyckte att den hade för mycket bulle.
Ekman Mellbin jämför semlor med chips.
– Med semla är det lite som med chips, jag vill ha mycket semla i munnen. Jag brukar inte bry mig om hur jag ser ut när jag äter semla, säger han.
Rasmus Lindberg påpekar att det är något socialt att äta semla och att man gör det tillsammans med andra.
– Nä, det tycker inte jag. Jag kan äta den ensam. Någon gång när jag har haft en tråkig kväll har jag köpt en och gått hem och ätit den, säger Karin Paulin Ek.