Det är Naturvårdsverket som ansvarar för sammanställningen av synpunkter från svenska organisationer och myndigheter. Många kommuner i närheten av kusten, bland annat Luleå, Kalix och Piteå, ges tillfälle att lämna synpunkter på alternativen till slutförvaret.

Ett av alternativen är att gräva ner kärnavfallet, inkapslat i ett kopparhölje, 500 meter under jord i samma område som kärnkraftverket i Pyhäjoki. Det andra alternativet är att utöka kapaciteten på det slutförvar som håller på att byggas i Olkiluoto, som ligger i höjd med Söderhamn på Finlands västkust.

Michael Egan är utredare i slutförvarsfrågor vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Han är positiv till själva metoden, men platsen är han desto mer försiktig med att kommentera.

Artikelbild

| Slutförvarsanläggning. Illustration av inkapslings- och slutförvarsanläggningen. Detaljbilden visar en fylld deponeringstunnel och en slutförvaringskapsel av koppar som är inbäddad i bentonitlera.

– Fördelen är att det är samma metod för slutförvaring som utretts här i Sverige, den tycker vi är bra. Men platsens egenskaper är också väldigt viktiga och varken när det gäller Pyhäjoki eller Olkiluoto kan jag kommentera platsvalet, säger han.

Han har däremot förtroende för sina kollegor vid den finska motsvarigheten till Strålsäkerhetsmyndigheten, STUK.

– De kommer att utreda platsegenskaperna och säkerställa att slutförvaringen sker på en lämplig plats, säger Michael Egan.

Enligt honom finns det i huvudsak två risker med slutförvaringen, och båda innebär att kopparhöljet som innesluter atomsoporna förstörs.

– Det är viktigt att berggrunden är stabil, så att inte kapslarna förstörs exempelvis vid ett jordskalv. Den andra risken har att göra med grundvattnet, om kapslarna kommer i kontakt med stora mängder vatten under lång tid kan de korrodera och då kan avfallet som finns i dem förorena grundvattnet, säger Micheal Egan.

Förutsatt att kapslarna förblir intakta tills den största delen av radioaktiviteten har avklingat, det vill säga efter tio tusen till hundra tusen år, ska metoden vara säker.

– Blir det några utsläpp så blir de väldigt lokala, ungefär inom en radie på fem mil. I övrigt är själva tanken med slutförvaringen att man ska kunna vistas på platsen, ovan jord, säger han.

Även länsstyrelsen i Norrbotten har tillfrågats om ett yttrande till den planerade hanteringen av avfallet från kärnkraftverket i Pyhäjoki. Senast den 16 november ska organisationerna och myndigheterna ha lämnat sina synpunkter.