Det är klart att stödteamet som är ett samarbete mellan kommunen och psykiatrin, läggs ner. En av de kommunanställa har anställts av region Norrbotten och arbetar vidare med personerna i ytterligare två månader, fram till sista november.

– Vad som händer efter det vet vi inte och egentligen handlar det om en tillbakagång till det gamla. De här patienterna har provat allt och nu ska de tillbaka till kommunens öppenvård, det som inte fungerade för dem, säger en besviken Lil Nilsson som jobbat i stödteamet sedan 2008.

Klart är att sommaren varit orolig för både anhöriga och vårdtagare som inte fått några besked, enligt Lil Nilsson som arbetar inom vuxenpsykiatrin i Region Norrbotten.

Artikelbild

| Stödteamet läggs ned. Från vänster Elisabeth Wikman, Lil Nilsson, Jonas Larsson och Örjan Pantzare.

I maj beslutade Luleå kommun att dra sig ur samarbetet kring CM-teamet. De fyra anställda, två från vardera kommun och region, har arbetat med 25 personer med både missbruk, psykiatriska diagnoser och en komplex sjukvårdshistoria. Metoden heter case management och poängen med samarbetet har varit att kunna samarbeta med patienter och anhöriga kring saker som socialtjänst, arbetsmarknad, vårdfrågor med mera. Till exempel kan personer med allvarliga psykiska funktionshinder, exempelvis schizofreni, som drabbats av psykos eller har beroendeproblem fått hjälp i kontakter med myndigheter, vård och annat för att kunna leva ett självständigt liv.

Vad som händer personerna nu, en mix av både kvinnor och män, som i många fall är yngre, är oklart.

– Tidigare var många äldre, nu är många födda på 90-talet. Det går fort idag att hamna i den här komplexa problematiken, säger Lil Nilsson.

– Och man blir förvånad hur många som ringer; anhöriga, samverkanspartners, myndigheter. "Hur ska det gå?", undrar de.

Artikelbild

| Personalen på stödteamet oroar sig för hur det ska gå för deras klienter och deras anhöriga. Från vänster Jonas Larsson, Örjan Pantzare, Lil Nilsson och Elisabeth Wikman.

En av skillnaderna mellan vanlig öppenvård och den här sortens vård är att CM-metoden är aktiv, uppsökande och flexibel.

– Motivationsarbetet ingår i vårt uppdrag. Det bygger på tillit och vi försöker få tag i dem som många gånger inte litar på vården och som själva inte tar initiativ, säger Lil Nilsson.