– I stort sett alla kan vara räddningstjänstpersonal. Vi söker framför allt kvinnor, säger Jon Moln Teike, brandingenjör vid Kiruna räddningstjänst.

Deltidsbrandkårerna i Svappavaara och Vittangi har brist på personal. Ännu kan man hantera situationen men trenden kommer att leda till stora problem om ingenting görs.

– Vi ”lappar och lagar” i dag för att täcka personal. För att få ihop täckning för 24-timmarsdygn behöver vi vara flexibla. Det går, än så länge, men det är ingen hållbar lösning för framtiden, säger Jon Moln Teike.

Artikelbild

| SEMINARIUM. I två dagar träffas politiker och räddningstjänster i norra Sverige och tar del av erfarenheter från andra delar av Sverige. Det är starten för en storsatsning på förändringsarbetet inom räddningstjänsterna. Frida Klarin är en av deltagarna. Hon är brandingenjör vid Gällivare räddningstjänst.

Förändringar behöver alltså göras. Det slår Erik Flink från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fast. Man behöver jobba på två fronter. Dels att kunna rekrytera från tidigare inte traditionella grupper ur samhället, samtidigt som räddningstjänsterna måste få in fler kvinnor. Dessutom måste man påverka schablonbilden av brandmän – inifrån kåren.

– I dag är fyra procent av de heltidsanställda kvinnor. I deltidsbrandkårerna har Sverige sex procent. Det krävs kraftfulla insatser för att gynna framförallt rekryteringen av kvinnor. Machokulturerna måste ändras, säger Erik Flink.

I dag har Kiruna räddningstjänst tre kvinnor i heltidstjänst. Bland 30 män utgör de cirka 10 procent av personalen. En bra siffra alltså om man jämför med riket. Men det räcker inte på långa vägar, anser Jon Moln Teike.

– Nu måste vi jobba med bilden av brandmannen. Vem som helst kan i stort sett jobba på räddningstjänsten. Det finns en schablonbild av en stor, stark brandman som råder i hela samhället. Men även internt hos oss i kåren. Här krävs förändring, säger Jon Moln Teike.

Artikelbild

| OHÅLLBART. I längden blir det ohållbart att ”lappa och laga” för att få deltidsbrandmännens skift att gå ihop. Stora satsningar görs för att trygga framtiden i området för Kiruna räddningstjänst. Jon Moln Teike är brandingenjör i Kiruna.

Men det måste väl finnas vissa krav? Alla klarar väl inte brandpersonaljobbet?

– Visst måste du ha en grundläggande fysisk förutsättning. En grundkondition. Men du behöver inte vara stor och stark. När vi rekryterar i dag så tittar vi mycket på lämpligheten för yrket. När människor som vi kallas till har sin värsta dag i livet är det minst lika viktigt att man möter en person som kan hantera situationen, än att den är fysiskt stark.

Artikelbild

| INSATSER. Stora insatser krävs både från samhället i stort och inom kommunerna som ytterst ansvarar för räddningstjänsternas verksamhet för att tillgodose framtida kompetensförsörjning. Det menar Jon Moln Teike från Kiruna räddningstjänst samt Erik Flink från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Frida Klarin är anställd som brandingenjör i Gällivare och hon utreder just nu ett underlag för det vidare arbetet kring situationen i regionen. I november kommer rapporten att vara klar.

– Det är problem med att fylla deltidsbrandkårerna på flera håll. Om det fortsätter som i dag får det stora konsekvenser, fastslår hon.