Länsstyrelsen oroad över skalv i Malmberget

De kraftiga skalv som höll Malmberget i ett järngrepp på onsdagen härrörde från malmkroppen Printzsköld. Det var takskivan i gruvan som delvis släppte. Produktionen i gruvan stängdes av i berörda områden under kvällen och natten.
- Det var en ordentlig smäll, den första smällen hade en magnitud på 2,14 och det är mycket ovanligt, de följande hade magnituder på 1,5, 1,6 och de flesta på 1,8, detta är vad man har registrerat, säger LKAB:s informatör Mauritz Magnusson.
Informatör Anders Lindberg, uppger att magnituder för elva händelser låg på 1,0 - 1,7.
- Bergmekaniker har besiktat områden i gruvan och inte hittat några skador. Händelsen lokaliserades till takskivan på 600-700 metersnivåerna. Produktionen pågår på nivåerna 895 och 920. Någon risk för ras i samhället finns inte eftersom gruvbrytning inte bedrivs under bebyggda områden, säger han.
Blir det en ny grop vid Johannes?
- Nej vi ser inga sådana tecken. Åtgärder har vi redan vidtagit då vi gjorde staketflyttningen sommaren 2009. Vi flyttade bort hyresgäster då deformationerna går åt det hållet och ner mot centrum. Så länge brytningen pågår kommer det att skaka, säger Anders Lindberg.
Nära avspärrningen bor många hyresgäster. En kvinna boende i centrala Malmberget säger att det är nog nu. "Vi kan inte ha det så här, vi vill inte bo på ett farligt gruvindustriområde. Nu får de evakuera oss och erbjuda nya bostäder. De här kraftiga sättningarna skapar rädsla, jag ringde LKAB för att höra om det är dags att evakuera. Det här är framkallande av allmän fara. Vi vill inte ta mer risker."
"Krissituation i Malmberget"
Länsstyrelsen är oroad över den ökade frekvensen av hårda gruvskalv i Malmberget.
- Det är högst förståeligt att människor upplever stort obehag och rädsla. Det är ett stort bekymmer att människor bor så förhållandevis nära en gruva. Utredningen från Umeå universitet pekar på att det råder en slags förändrings- och krissituation i Malmberget. Det är viktigt att ta fasta på och vi utesluter inte att det kan finnas behov av ytterligare föreskrifter, säger David Berggård, ansvarig för gruvtillsyn vid länsstyrelsen.
Om människor överhuvudtaget ska bo så nära gruvan, det är kommunens sak att ta ställning till, menar Berggård.
Länsstyrelsen tog upp frågan om gruvskalven vid Miljödomstolen år 2007. LKAB ålades att ta fram en åtgärdsplan för att minska antalet skalv. LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av den utvidgade produktionen och svar ska ges i december 2012.
- Det är en klen tröst för de som upplever det här som obehagligt. Vi har följt upp det med LKAB. De har byggt upp en organisation för att bygga upp sin kompetens och börjat lokalisera var skalven är mest frekvent. De har gjort försök under fjolåret att förändra brytningsmetoden så man inte får rasmassor som hänger sig och de har väl haft en viss preventiv effekt, säger Berggård.
Skalv kan stoppa gruvbrytning
Länsstyrelsen gör inga egna mätningar av den seismiska aktiviteten i gruvsamhället.
- Vad är acceptabelt och vad är oacceptabelt. LKAB söker tillstånd till nya bebarbetningskoncessioner, bland annat kring Viri, åt kyrkogårdshållet. Där har vi synpunkter och måste få klarhet om den seismiska aktiviteten ökar eller inte. Det är inte givet att man ska ha en bearbetningskoncession om man inte kan visa på hur det inverkar på den seimiska aktiviteten, säger han.