Lena har vid flera tillfällen sökt sin tillflykt till Kvinnojouren Iris i Luleå.

Senast i somras var jouren hennes räddning.

Hennes helvete började 2007 när hon träffade mannen. De flyttade ihop och förlovade sig och problemen började direkt.

Artikelbild

| genrebild kvinnomisshandel mäns våld mot kvinnor

- Han var misstänksam mot allt och jag visste aldrig hur han skulle reagera. Det kunde vara vad som helst.

I botten
Lenas livsutrymme krymptes allt mer.

Hennes självförtroende var i botten.

Mannen slog och plågade henne psykiskt.

Artikelbild

| genrebild kvinnomisshandel mäns våld mot kvinnor

- Jag fick inte göra något utan att han blev svartsjuk. Han vaktade på mig hela tiden, skjutsade och hämtade mig från jobbet. Om jag gick ut med soporna kunde jag ha varit otrogen. Om jag var i tvättstugan kunde jag ha varit otrogen. Jag visste aldrig på vilket humör han var, säger Lena.

Hon gick ner i vikt. Hon var rädd och kuvad.

Artikelbild

| genrebild kvinnomisshandel mäns våld mot kvinnor

Mannen har dömts två gånger för att ha misshandlat Lena. Den första gången dömdes han till grov kvinnofridskränkning.

Fotboja
Eftersom han inte tidigare varit straffad fick han fotboja.

Artikelbild

| Maria Fabriani, socialarbetare i Boden, Annika Stävenborg Vennberg, projektledare.

Andra gången dömdes han till IDAP-vård och fick övervakare.

Vården är ett behandlingsprogram för män som är dömda för att ha misshandlat sin partner.

Artikelbild

| genrebild kvinnomisshandel mäns våld mot kvinnor

Trots att mannens misshandlat och terroriserat Lena har hon från och till gått tillbaka till honom under de här åren.

- Jag har trott på honom. Jag vågar inte säga nej till honom. Han har fortfarande så stor makt över mig.

Inget förbud
Det skulle hjälpa om han dömdes till besöksförbud. Hon har sökt, men fått nej.

Med besöksförbud skulle mannen inte kunna prata med henne om de stöter på varandra.

Lena säger att han är farlig för henne.

Starkare
- Jag har samtal med Freda-mottagningen varje vecka. Där får jag stöd att stå emot om jag skulle träffa honom. Samtalen betyder så otroligt mycket för mig. Nu känner jag mig starkare.

En av Lenas döttrar har ingen kontakt med henne.

- Hon litar inte på att jag inte ska bli ihop med honom igen. Det orkar hon inte se. Jag förstår henne, det är en skyddsmekanism. Jag sms:ar ibland till henne, men jag får inte svar, säger Lena.

Hur kommer det att gå i framtiden?
- Ja.... om jag det visste. Det känns som om det håller på att vända, men jag är fortfarande stressad och sover dåligt, jag får ingen ro. Jag kommer inte att gå tillbaka till honom. Jag har sagt det förr, men nu känns det som om jag nått botten. Jag är säker på att jag inte överlever nästa gång .