I norska Ballangen stod skönheterna uppradade
Ivrigt plockade jag ihop behövliga ting för denna dag och styrde kosan mot Harleyhuset i norska Ballangen. Inte ens regnet som fullkomligt vräääkte ned från en tung och grå himmel kunde stoppa mig. Nej då, man är väl biker och här var det stora grejer på gång!
Utanför den ljusgråa byggnaden med Harleylogga stod så skönheterna uppradade och det var framför allt en av dem jag haft i åtanke under färden dit - den sprillans nya modellen av Fat Bob. Åhå, här skulle det bli köra av!
Eller inte.
Hur förkrossad blev inte jag när jag gled ned i sadeln på denna maskin som stod och väntade, bara för att upptäcka att min kropp och den inte var gjorda för varandra. Inte i originalskick i alla fall.
Mitt originalskick är ju inte så mycket att göra åt men på denna Fat Bobs fanns en del att ta, i innan det för min del ens var att tänka på att ge mig ut på den.
De framflyttade fotpinnarna behövde flyttas bak, minst ett par centimeter. Detta för att fötterna på mina inte på något sätt efterliknande långa rasben skulle ha en chans att nå ända fram. Fötterna på samma inte efterliknade rasben nådde inte heller ända ned till marken på ett tillfredställande sätt. Nej, det var endast med lite mer än tåspetsarna jag hade att balansera stillastående på denna skönhet.
Så, sittandes där hade jag denna dag endast att drömma mig ut efter vägarna och försöka föreställa mig hur det möjligen kunde kännas att spränga fram på denna. Åh, du måste växa upp, Maria, var mina tankar till mig själv där jag satt!
Eller - kan det vara ännu ett tecken på att det ju är jag och pärlan som hör ihop och inget annat får komma emellan...?
Jaaa, så är det nog.
För sanningen att säga så finns det ju ingenting som på något sätt är otrivsamt med henne. Eller som egentligen ger någon indikation på att det borde vara dags för byte till något annat. Nej då! Vi trivs ju fortfarande efter tre äventyrliga säsonger ypperligt bra ihop och har nog många fler att se fram emot. Så pärlan och jag får det förbli. Och kanske har hon till och med vuxit sig större när hon rullar ut från garaget för säsongspremiär nästa vår.
Modifieringar står nämligen på programmet som jag ju tidigare nämnt.
Den till pärlans utseende i övrigt något spinkiga originalgaffeln ska bytas ut mot tjockare gaffelben och bredare krona. För snyggare look och stabilare körning.
Det är steg ett som nog kommer att göra mycket i sig. Sedan finns tankar på ett bredare och något mindre framdäck för att tuffa till min käraste ägodel än mer och även styret finns på agendan. Men när det kommer till det har jag ännu inte kommit till klarhet vad det är jag vill ha i stället för det som sitter på original.
Det är sådant där trevligt och lika utmanande garagepyssel, som tillsammans med att suga på minnena av denna sommars köräventyr gör att man klarar vintern. Och till det lägges förstås stora doser av umgänge med både gamla och under sommaren nyfunna motorcykelvänner!
Så jobbar vi med nyheter