Ingrid Nilsson har arbetat inom Försäkringskassan i 40 år och för henne är rollen som statsanställd självklar och tydlig.

– Ibland får vi frågan om vi inte kan tänka själva och vara lite mänskliga. Men vi måste hålla oss till det regelverk vi har och vad vi personligen tycker om det får vi hålla för oss själva. Ibland händer det att människor som börjar arbeta här känner att de inte kan fatta beslut eftersom de går helt emot deras etik. Då är det svårt att arbeta kvar här.

Hon berättar om den så kallade rehabkedjan, som är grunden för Försäkringskassans bedömningar av vem som har rätt till sjukpenning. Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedömer Försäkringskassan utifrån läkarintygen om den drabbade kan gå tillbaka till sitt nuvarande arbete. Om svaret blir nej beviljas sjukpenning. Men när de 90 dagarna har passerat görs en ny bedömning, där myndigheten undersöker om den sjukskrivna kan omplaceras och få nya arbetsuppgifter på den egna arbetsplatsen och på så sätt kunna gå tillbaka till arbete.

Artikelbild

Effektivare. Försäkringskassan är i dag en betydligt effektivare myndighet än tidigare. Mer resurser har enligt Ingrid Nilsson lett fram till bättre och tydligare bedömningar.

– Sedan kan vi komma till dag 90 och se att en människa inte kan jobba hur många omplaceringar som än skulle göras, säger Ingrid Nilsson.

I början av 2016 fick Försäkringskassan utökade resurser från regeringen och det har fått stora effekter på handläggningen av sjukförsäkringsärenden. I dag hinner handläggarna med att göra de tidskrävande bedömningar som ska göras när någon har varit sjukskriven i 180 dagar, enligt Ingrid Nilsson. Det är den avgörande orsaken till att fler får avslag på sin sjukpenning vid just den tidpunkten nu, jämfört med tidigare.

– Individen kan ha en sjukdom eller en skada, men kan kanske arbeta med någon annat. Vid den här tidpunkten ska arbetsförmågan prövas mot normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring, inte en livslång rättighet.

Efter 180 dagars sjukskrivning måste den drabbade vara beredd på att söka ett nytt arbete på den öppna arbetsmarknaden, om Försäkringskassans handläggare har bedömt att hen har arbetsförmåga att klara det. Och det är oftast då som problemen uppstår för den berörda. Det är alltid handläggaren som fattar beslut när det gäller rätten till sjukpenning. I stort sett alla sjukskrivna som vi har varit i kontakt med ifrågasätter hur icke medicinskt utbildade kan ha så stor makt. Ingrid Nilsson förklarar:

– Handläggarnas kompetens är inte medicinsk, det är därför som intygen från behandlande läkare är så viktiga. Där ska det framgå vilken aktivitetsbegränsning som personen har och det är utifrån den grunden som vi gör vår bedömning. Handläggarna kan sjukförsäkringen och vilka krav den ställer.

Till sin hjälp för att kunna tolka det som står i läkarintygen har handläggarna försäkringsmedicinska rådgivare som är utbildade läkare.

Vad har handläggarna för utbildning?

– Grunden är en akademisk utbildning, inom exempelvis beteendevetenskap. Vi har sjukgymnaster, arbetsterapeuter och rättsvetare hos oss. Det tar i princip ett år innan nyanställda får börja handlägga ärenden helt på egen hand. Först är det ett halvårs utbildning här, sedan arbetar de i ett halvår med handledare.

Läkaren Lars Nygren, specialist på psykiatriska sjukdomar, ifrågasatte i en artikel i måndags Försäkringskassans hårdare bedömningar av de sjukdomarna och kan inte förstå hur en patient som har varit sjukskriven under lång tid plötslig anses kunna arbeta. Enligt Ingrid Nilsson kan det hänga samman med att Försäkringskassan har mer resurser i dag och hinner göra de bedömningar som myndigheten ska.

– Men det är svårt att svara på en bedömning i ett enskilt ärende, som jag inte känner till.

Lars Nygren uttryckte också kritik mot att han som läkare får frågan om hur han har kunnat ställa en viss diagnos.

Ska handläggare på Försäkringskassan ifrågasätta läkare på det sättet?

– Visst ställer vi felaktiga frågor ibland, men vi jobbar ständigt tillsammans med våra handläggare på att förbättra våra frågeställningar.

Ingrid Nilsson påpekar att det fram till resursförstärkningen hos Försäkringskassan fanns långvariga sjukskrivningar som bara rullade på år efter år.

– Det vi ska göra utifrån vårt regelverk är att hjälpa människor tillbaka till arbete. Det finns inget som tyder på att långa sjukskrivningar är till fördel för någon, pensionen påverkas också. Sedan förstår jag ju att en del av våra kunder blir både arga och ledsna, men vi har ett tydligt uppdrag från våra politiker.