Vildsvinen orsakar allt större problem både för jordbruket, i trafiken och i samhället i övrigt, allt eftersom stammen växer.

Naturvårdsverket har tagit fram en ny förvaltningsplan för vildsvinsstammen, och vill komma till rätta med problemen.

Nu har vi satt upp resultatmål. Skadorna för jordbruket ska ned från en miljard kronor per år till 500 miljoner per år, och trafikolyckorna ska ned från 6 000 rapporterade vildsvinslyckor om året till hälften, säger Christer Pettersson, vildsvinsexpert på Naturvårdsverket.
Artikelbild

Mer behöver göras

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) ser också vildsvinen som ett stort problem. Regeringen har under våren vidtagit åtgärder för att både jakten och försäljningen av köttet ska underlättas, och fler åtgärder är på gång. Fast ännu mer behöver göras, konstaterar hon.

Vi följer det här noga. Det kan absolut finnas anledning att vidta ytterligare åtgärder. Jag säger inte nej till något nu.

Naturvårdsverket går i den nya förvaltningsplanen ut med en mer kraftfull uppmaning att stoppa utfodringen av vildsvinen, förklarar Christer Pettersson på Naturvårdsverket. Tidigare har verket inte varit så tydligt.

Det är en skärpning att vi nu framhåller att vildsvinen inte ska matas alls, säger han.

LRF tycker att det är bra att Naturvårdsverket nu är tydligt med att det inte behövs någon extra mat i skogarna.

LRF vill ha matningsregler

Vi har föreslagit att det ska regleras. Det finns inga regler om hur utfodring får ske, när det ska göras eller hur. Vi behöver bestämmelser, säger Anders Wetterin, vildsvinsexpert på LRF.

Han berättar att matning nu sker på många olika sätt, varav en del är mer problematiska. Exempelvis när mat vräks ut direkt i skogen.

Landsbygdsministern berättar att förslag om utfodringsregler nu ligger på regeringens bord.

Vi tittar på utfodringen just nu. Vi har ambitionen att komma tillbaka med ett lagförslag till riksdagen, säger Jennie Nilsson.

Men oavsett hur det blir med matningsreglerna så måste vildsvinen jagas hårdare för att målen ska uppnås. Markägarna måste se till att stammen hålls nere, enligt Naturvårdsverkets förslag. Annars finns precis som tidigare möjligheter för länsstyrelserna att besluta om statlig skyddsjakt.

Statlig skyddsjakt sällsynt

Fast det har hittills använts mycket sällan, bara en handfull gånger sedan jaktlagen trädde i kraft 1987, berättar Anders Wetterin.

Länsstyrelserna vågar inte. Det är ett ganska stort ingrepp i äganderätten, säger Anders Wetterin, och förklarar att LRF inte är särskilt positivt till en sådan regel.

Men där problemen är som störst kan det ändå behövas, menar han.

Frågan är om regeringen är beredd att ge länsstyrelserna mer "råg i ryggen" för att besluta om tvångsjakt på vildsvin, exempelvis i regleringsbrev till Naturvårdsverket eller i tuffare lagstiftning.

Vi får titta på alla de verktyg som finns. Vi följer det här noga, säger Jennie Nilsson.