Från och med 1 april i år är yrkesmässig verksamhet med skyddat boende tillståndspliktig. Aktörer som redan driver sådana boende måste senast 1 augusti ansöka om tillstånd för att få fortsätta.
Kvinnojouren Boden föreslår en avveckling av sitt skyddade boende (Se annan artikel).
Kvinnojouren Iris, Luleå, uppger att tillståndsplikten och de nya reglerna för skyddade boenden kommer påverka deras verksamhet, exakt hur är ännu oklart, men de kommer inte att behöva lägga ned sitt boende.
Kvinnojouren Lillasyster, Piteå, öppnade så sent som i november i fjol ett nytt skyddat boende.
Ordförande Elisabeth Qvarnström bedömer att de inte kommer kunna söka tillstånd för det boendet enligt de nya tillståndskraven. Hon anser dock att det finns behov av ett akut boende, som ger kvinnor en första tillflyktsmöjlighet.
Jouren har god ekonomi nu tack vare uppstartsbidrag och sponsring, men ser över hur de kan lösa den långsiktiga finansieringen framöver.
– Vi kommer ha kvar vårt boende så länge vi kan, men jag vet inte hur länge, säger Elisabeth Qvarnström.
Kvinnojouren i Kiruna har en jourlägenhet. De har inte sagt upp den än, men tvivlar på att de kan uppfylla de nya kraven för skyddat boende och är därför tveksamma om de kan behålla det.
– Antalet dödade kvinnor går inte ned. Det är mycket snack och lite pengar. När man låter affärsmässiga regler styra blir det problem, så jag förstår att man måste reglera kvalitén, men kvinnojourrörelsen har fixat det här länge och tar ansvar för hela processen. Nu ser man resultatet av att ha gått med på att låta marknaden sköta det, säger Carolina Gustafsson, ordförande.
Kvinnojouren Nike, Gällivare, har lagt ned sitt skyddade boende bland annat på grund av tillståndsplikten. Den slår hårt mot mindre jourer, som enbart drivs på volontärbasis eller har en hel- eller deltidsanställd.
– Jag förstår vitsen, men det ställer till det för oss här uppe där det är så långt mellan jourerna, säger en representant för Nike.
De väljer att göra skillnad på ett annat sätt genom att fortsätta med den öppna verksamheten, bland annat med stödsamtal, samarbete med andra jourer, föreläsningar och även genom att försöka hjälpa våldsutsatta kvinnorna med långsiktiga och trygga boenden.
Akka Jokkmokks kvinnojour har skyddat boende. Enligt jouren ser det dock dystert ut. De kommer nog inte kunna ha kvar boendet.
Kvinnojouren Vera, Haparanda, har ett jourhem, men ingen anställd, utan jobbar helt ideellt. De har ingen aning hur de nya reglerna kommer påverka dem. Det återstår att se.
Kvinnojouren Athena, Överkalix och Övertorneå, har haft som målsättning att bedriva skyddat boende, men fick avveckla det på grund av brist på pengar. Jouren ser problem med anledning av tillståndskraven även om de skulle ha ekonomi i dag.
Liksom Gällivare fortsätter de ge stöd på andra sätt och fokusera på utåtriktat, förebyggande arbete.
Kvinnojouren Hera, Arvidsjaur, har ett skyddat boende. Styrelsen har beslutat att lägga ned jourboendet på grund av statens nya bemanningskrav.
Kalix kvinnojour ger oklara besked, utan försöker reda ut hur de ska gå tillväga med anledning av tillståndsplikten.
Kvinnojouren Pärlan, Älvsbyn, håller på att lägga ned sin verksamhet.