I går berättade NSD att Norrbottens läns landsting gjort tolv anmälningar under 2015 som berör inträffade självmord hos patienter som vårdats av psykiatrin. Det är över hälften av samtliga anmälningar enligt Lex Maria under samma period.
Birgitta Boqvist är verksamhetsstrateg inom Norrbottens läns landsting och arbetar med patientsäkerhet där bland annat Lex Maria-utredningar ingår.
– Det är helt riktigt att vi har ett problem här och det är mycket viktigt att vi fortsätter utreda för att kunna förebygga att det händer igen. Vi försöker identifiera de bakomliggande orsakerna till att det ser ut så här, säger hon.
Hon vill förtydliga att de datum som presenteras är de datum då Lex Maria-anmälningarna lämnades in till ansvarig tillsynsmyndighet, inte de datum då självmorden faktiskt inträffade. Eftersom det görs en noggrann utredning efter varje suicid sker det en förskjutning på ett par månader från händelse till anmälan.
I varje utredning samlas det in stora mängder data från journaler, vårdgivande personal och anhöriga. Alla utredningar görs enligt en speciell metod för händelseanalys som används i samtliga landsting.
– Vi försöker ta reda på de bakomliggande orsakerna till att händelsen inträffat och vad som kunde ha förhindrat att det hände. Efter det görs en åtgärdsplan som ska hjälpa till att förebygga att det händer igen och uppföljningar.
– Vårt arbete är att signalera till landstingsledning och berörda verksamhetschefer när vi ser något som avviker. Under 2014 såg vi en ökning av suicid och än så länge verkar 2015 fortsätta på samma linje. Det är oroande och måste analyseras djupare. Jag tror att fler myndigheter måste samverka i den här frågan – skolan, socialtjänsten, kommunerna och vården – för att kunna upptäcka och förebygga suicid i god tid, säger Boqvist.
Veronica Sundström, biträdande landstingsdirektör och verksamhetsdirektör i Norrbottens läns landsting, är medveten om de höga suicidtalen.
– Det är svårt att säga att det inte är allvarligt, vartenda fall är en tragedi. Sedan är det jättesvårt att veta om det är ett speciellt år eller vad det beror på. Men vi tar det på största allvar.
Ylva Sundqvist, divisionschef närsjukvård, har under en tid arbetat intensivt tillsammans med sina kollegor för att se över situationen med sommarbemanningen på bland annat vuxenpsykiatrin.
– Den här sommaren ser faktiskt lite bättre ut än förra sommaren, både i Sunderbyn, Gällivare och Piteå. Men det är så klart ändå ett skört läge. Speciellt på den länsgemensamma enheten, säger hon.
På den enheten vårdas patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård och patienter med vårdintyg – det som i folkmun kallas "tvångsvård".
– Den enheten har ungefär 60 vårdplatser och är alltså en ganska stor enhet, och det är en oerhört viktig verksamhet som bara måste fungera.
Det är sjuksköterskebristen som är värst inom psykiatrin, men även andra yrkesgrupper är svåra att vikariebesätta under sommaren.
– Vuxenpsykiatri är komplicerat eftersom det är ett ställe som kräver oerhört hög kompetens oavsett vilken yrkesgrupp du tillhör.
En av lösningarna kan mest troligt, precis som tidigare år, bli att dra ner på platser inom slutenvården.
– Jag har inga siffror på hur många det kommer att bli, vi har regelbundna möten fram till sommaren för att stämma av och arbeta med detta. Men det är den minst kännbara lösningen – att helt enkelt koncentrera vården. Vår personal måste få ha semester och vi måste bibehålla patientsäkerheten.
Detta bekräftas av länssamordnaren för psykiatrin – Karin Nordberg.
– En vårdplatsreducering liknande de senaste somrarna kan bli resultatet. Men den akuta verksamheten påverkas inte utan är alltid prioriterad.