Det senaste året har antalet skuldsatta i Norrbotten ökat från 6 882 personer år 2023 till 7 004 personer år 2024. Den sammanlagda skulden har samtidigt ökat från 2 008 miljoner kronor år 2023 till 2 175 miljoner kronor år 2024.
Även i Sverige som helhet har skulderna ökat och är nu uppe i 138 miljarder kronor, en ökning med 16 procent jämfört med förra årsskiftet. Samtidigt har antalet skuldsatta ökat med 20 000 personer.
– Det här är både oroande och allvarligt. Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Vi vet att många av dem som har skulder hos oss blir kvar länge, och de har svårt att komma ur sin situation även om tiderna blir bättre, säger rikskronofogde Fredrik Rosengren.
Budget- och skuldrådgivarna vid Luleå kommun har inte märkt någon stor ökning av rådsökande. Men de märker av att det är dyrare tider.
– Det är fördyrade omkostnader som påverkar, men så har det alltid varit. Att man hamnar i skuld beror har flera orsaker men framför allt att man handlar för pengar man inte har. Sedan tar man en kredit för att täcka upp ett tidigare kredit, säger hon.
Flest antal skuldsatta i Norrbotten har Luleå med 2 012 personer som sammanlagt har 605 miljoner kronor i skuld.
Därefter kommer Piteå med 967 personer, 324 miljoner kronor. Boden har 890 skuldsatta personer med sammanlagt 270 miljoner kronor i skuld.
Nu finns det små ljuspunkter också. I Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Älvsbyn och Övertorneå har antalet skuldsatta minskat det senaste året, även om den sammanlagda skulden inte har minskat utan snarare ökat. Enda undantaget är Pajala där den sammanlagde skulden har minskat – från 53 miljoner till 46 miljoner kronor.
Lena Nordmark möter i sitt jobb som budget- och skuldrådgivare många som har problem med sin ekonomi och som söker råd om hur de ska komma ut skuldfällan.
– De främsta rådet för att inte hamna i skuld är att man inte ska leva över sina tillgångar. Det är viktigt att man får en överblick över sin ekonomi så att man kan planera den med inkomster, utgifter och skulder. Man gör en budget, helt enkelt, så att man kan prioritera därefter, säger hon.