I går presenterades regeringens budgetförslag. Ihopräknat med vårbudgeten handlar det om reformer motsvarande drygt 50 miljarder kronor.
För Norrbotten innebär det cirka 285 miljoner kronor.
En av största utmaningarna, menar riksdagsledamöterna Hannah Bergstedt och Fredrik Lundh Sammeli, är arbetslösheten.
– Vi har hög arbetslöshet men samtidigt rekordmånga lediga jobb. En "missmatch", säger Fredrik Lundh Sammeli.
Över 80 000 jobb förlorade årligen på grund av bristen på rätt kompetens bland arbetssökande.
– Vart femte rekryteringsförsök är inte möjligt, eftesrom att företagen inte hittar lämplig person. Därför prioriterar vi utbildning och kunskap i höstens budget.
Bland alla utbildningssatsningar kan nämnas de kraftigt höjda lärarlönerna.
– Vi avsätter tre miljarder årligen för det, 3 000 kronor i månaden i lönelyft för upp till 60 000 lärare, 40 procent av lärarkåren, säger Lundh-Sammeli.
Andra viktiga delar i höstbudgeten är investeringar i bostadsbyggandet.
– Vi måste få igång byggandet av inte minst små klimatsmarta hyresrätter. Vi räknar med omkring 15 000 nya lägenheter per år, säger Hannah Bergstedt.
Dessutom utlovas stora infrastruktursatsningar i glesbygden (se faktaruta).
Samtidigt får residensstaden Luleå närmare 90 miljoner kronor i budgeten, medan exempelvis Överkalix och Jokkmokk "bara" får runt fem miljoner kronor.
Landsbygden kan också drabbas, då drivmedelsskatterna föreslås få kraftiga höjningar.
Inklusive moms blir bensinen 60 öre dyrare, dieseln 66 öre dyrare per liter.
– Höjningen får mycket kritik men vi står inför utmaningen med klimatutsläppen. Det står oss dyrt om vi inte tar mer ansvar för miljön, säger Hannah Bergstedt.
Såvä rot- som rut-avdragen minskas kraftigt (se faktaruta).
– Men 30 procent i rotavdrag är en kraftfull subvention. Man måste fråga sig: är det bättre att jag subventioneras för att renovera mitt kök, än att fler får en bostad att bo i?
Är ni inte rädda att väljarna har vant sig vid plånboksfrågor efter två borgerliga mandatperioder?
– Våra väljare känner igen sig, budgeten är en fortsättning på våra vallöften. Vi har en arbetslöshet som har stigit, skolresultat som har sjunkt och en välfärd som har raserats. Skattesäkningarna har inte på något sätt mött de utmaningar vi står inför, säger Fredrik Lundh-Sammeli.
Men under den inledande genomgången av höstbudgeten berör riksdagsledamöterna inte alls största utmaningen just nu – de massiva flyktingströmmarna till Sverige.
Fredrik Lundh-Sammeli försvarar sig:
– Migrationen är ett av de största reformpaketen i vår budget. Det handlar snabbare väg ut på arbetsmarknaden, större stöd till kommunerna, att involvera civilsamhället mera – och framförallt att alla kommuner ska bidra.
Hur tänker ni stötta kommunerna?
– Vi höjer kommunschablonerna med 50 procent, till 123 000 kronor per individ som anländer. Totalt två miljarder på flyktingmottagandet, vilket växlas upp till 3,6 miljarder 2017, säger Lundh-Sammeli.
I budgeten tas dock inte hänsyn till den senaste tidens flyktingströmmar, den bygger på tidigare prognoser av Migrationsverket.
– Fortsätter ökningen med 1 000 nyanlända flyktingar per dag, behöver vi se över budgeten och styra om ytterligare. Det behövs mer gemensamma krafttag från många olika håll. Dessutom måste vi höja kravet att fler länder ska ta ansvar, säger Fredrik Lundh-Sammeli.
– Sen har vi en utökad satsning på civilsamhället, att det avsätts mer pengar till frivilliga organisationer, säger Hannah Bergstedt.